hopelosthead

hajhaj!
rubriken är sagd av Aron. of course.;) men först är jag säker på att ni alla vill veta hur det gick med min lunch! jodå, den var precis så god som jag trodde. yes indeed. jag åt den med elin, signe, michelle, erik och petter under diskutioner om pang prego, telefonförsäljare och mattanter.

Sen (ja, nu lämnar jag äntligen lunchen för gott xD) vare svenska där vi såg en fansy dokumentär och sen historia med redovisningar. sen åkte jag hem och träffade min nya ledsagareee! Gresa, heter hon. (I know right?:D) hon verkar väldigt trevlig, men det är ju inte så lätt att veta när man bara träffats hemma såhär. ska träffa henne på onsdag, var tanken. så då får vi se.:) men jag vill ha sara tillbaka! hon är ju bääst!<33

men ja nu är det fredag, hej fredag. just det, det var en sak jag skulle säga! denna är att...jag är dum i huvudet. 29+1 blir inte 40. retaaard. det skrev jag alltså i förra inlägget. och om någon faktiskt försökte kontrollräkna så ja, det var fel det med för det var helt andra radbrytningar när jag publicerade. så nu är det utrett. yay.:) men äh, det är en massa tid kvar till skolan, fuck. hoppas denna blir bryvärd idag. hoppas kan man ju alltid. men nu går jag.

ja nu tänkte jag skriva ett helt inlägg om att jag ska äta lunch. varför då? det var bara nåt jag fick för mig att göra. en av anledningarna kan vara att jag är hungrig, men inte får äta lunch än eller får får jag väl men jag tänkte vänta på att alla andra kommer tillbaka från eoshallen. egentligen vet jag inte varför jag ska sitta här och vänta för, men nu blidde det så. varför är jag inte på eoshallen? jo serrni jag skulle simma, men sen så blidde det inget med det för hela badet var fullt med random ungar (okay det kan diskuteras) så vi gick tillbaka.

Jag har bestämt mig för att alla blogginlägg inte måste vara så djupa och att jag trots att allt (en sak ehehe) är emot mig så ska jag säga till mig själv "Emma, detta är en bra dag! precis som imorgon och i helgen ska vara bra! oavsett vem som är inblandad!". precis så ska jag säga, men hallå jag skulle ju prata om lunch! det är faktiskt riktigt god lunch idag. fiiiisk. remoladsååås! jag älskar remoladsås massaaa. min lugg älskar jag dock inte. den är ivägen. hela tiden. och snart vill jag gå! detta är ju övertråkigt. och jag är hungrig. någon gång skulle jag vilja ta reda på hur många gånger jag har pratat om mat i den här bloggen. av någon anledning tror jag att det är ganska många gånger. ;) jag pratar ju om att jag är hungrig rätt ofta och annars om vad jag har ätit, om fika, om cola (det kan bli en helt egen undersökning bara det xD) etcetera etcetera (naaawww etcetraaa! så länge sen ju!:(<33). hon där ute lät som michelle. det...var inte michelle. det är ett fint namn, för övrigt. folk har så fina namn! nu kan det väl gå lite fortare med tiden, för jag vill gå och äta nuuuuuuu! jag kommer säkert inte hitta någon iallafall. mög. men nej, nu gnäller jag ju igeeeen! att det ska vara så satans svårt att bara vara positiv alltså. nu kom tatiana in med buller och bång. hej tatiana!:D undrar var hon är när hon inte är här. det är ju liksom här hon jobbar. makes no sense? snart är klockan halv, men vi skulle gå typ kvart i sa hon. folk, kom tillbaka! inte för att jag skulle märka ifall de gjorde det. men ändå liksom. "vad snabbt skriver du!" säger nu tatiana. I indeed do cause I am epicawesometastic! yup. that´s meeee.

Okay nu tar vi ett nytt stycke bara för att det är awesome. jag vill ha mat, för att återvända till inläggets tema. mat, vill jag ha! halv är klockan nu. jag har ändå bloggat i typ en kvart. skaffa dig ett liiiv emmaaa. och nej, att kolla din mail räknas inte. speciellt som du inte hade fått några mail. och jag förbjuder dig också från att skriva något på facebook idag ifall du inte har något att säga. ja, livet är hårt, men idag får du inte göra det. tyvärr. jag vill gå snart! jag byter person lite som jag vill, men det vet ni nog redan. klockan är nu 32. yaaaay. jag kanske kan gå typ tjugo i, alltså om 7 minuter nu (I know, en minut till, victory). snart är januari slut. det är ändå ganska awesome. februari, liksom. bara sådär. extra lång, till och med. hoppas det blir en trevlig skottdag. den är ju en onsdag, om jag inte missminner mig, så det är tveksamt att det blir det. om ska det nog ändå stå där, inte att. det blir nog en mer fullständig mening that way känner jag. jag kommer få wiplash av min lugg! och nu trodde jag att min dator hade hängt sig. jävlar vad rädd jag blev att detta inlägg bara hade försvunniiit! det vore ju kaos. det är ju...5+14+10 rader. alltså 29 rader! det var som satan. och nu tror jag att jag går. fast jag måste ju ha 40 rader först! sådärja.:D hejdå!

Det är så lätt att få en glad och så lätt att få en ledsen. Man kan börja en dag helt okay, sen bli euforisk och sen bli ledsen. det är så få ord som krävs egentligen.

Nog djupsinnigt yrande nu dock. fin mening. :s idag har jag sjungit britney spears. jag, liksom. helt seriöst också.:o sen jobbade vi med historian och sen engelska där vi kom fram till att allt jag vet om socialen är att det inte finns någon husruta och att det inte går att göra ordvitsar om mina facebookstatusar. spännande värre. älska att ha olika vi:n i samma mening! fuck yes!:) sen lunch och övertråkig håla och övertråkig spanska och sitta här, typ. transportsträckaaa. är det något fel på mig om jag älskar att gå i skolan och hatar att vara hemma? must be.;) liksom, det är d-dag på onsdag och jag tänker: nooooo! ;) jaja, gå ska jag göra nu. soooovaaaa!

igår var på många sätt en poänglös, tom, deppig dag för mig. Men! Det ska vi inte skriva om. nej, vi ska prata om...dagen ialllmänhet. och den började med kuhi där vi spelade upp vår bellmangraj utan linus (*glare of doom*) och sen matte och lunch där vi lärde oss att kyckling och lingon bara var en dåååålig idé. citat därifrån:
"du och jag Erik, vi passar ihop; som bill och bull, som kyckling och lingonsylt, som hitler och en jude..."//Petter
"det är så awkward att leda någon när det är helt tyst! det är så mycket lättare när viktor är här!"//Aron

jaja, sen svenska och inså där jag ofta failade men ibland lyckades. Sen på kvällen åt jag överdrivet god lax och lyssnade för många gånger på Sara, Elvira och Benjamins gramatiklåt. mycket vacker var denna.:D nej, nu ska jag gå tänkte jag.:) hoppas på denna dag!

hajhaj!
Jo okay, riktigt inlägg coming up(jag stavade det med k först...eh...). Jag började gårdagen med en sjukt rolig taxiresa under vilken jag och chauffören lyssnade på och försökte förstå dansk radio. "Ska man lyssna på sånt här på morgonen! De säger ju att det ligger lik överallt!" började han och sen bara fortsatte det. vi försökte bland annat förstå om det var svinen eller svinproducenterna som drack för mycket. vi kom inte fram till något. xD

sen hade jag en sjukt tråkig dag men sen vare ju skrivargrupp som jag fick gå ifrån och vara dramatisk men alltså skrivargruppsfolket istheshit allvarligt talat. finast någonsin. <3 sen köptes det skor på rekordtid, åts, pratades med Hannah och sovades. idag är det alltså tisdag vilket är aaaawesoomee. verkligen. träffa folk for the win liksooom! och snart frukosttalk!<3 jaja, nog med detta, godnatt.

-Agneswalks är det bästa jag vet typ <3
-jag hatar helger och måndagar
-ibland inser jag att någon läser denna blogg och då blir det genast lite svårare att skriva i den...
-folk makar ingen sense :(
-love actually och gilmore girls hjälper mot allt alltid
-jag blir lite skrämd när jag tittar tillbaka på mig själv och hur sönder jag har varit utan att ens ha en aaaning
-jag ser varken fram emot helger eller lov. yay emma.
-min blogg är sjukt negativ! fuck yes!
-tiden går vilket är yayigt
-emma går vilket är yayigt!

that´s me. Förra inlägget (inte resensionen utan "goddamn fucking hope") var helt onödigt. för jag är inkluderad. som fan vad jag är inkluderad och det känns sjukt bra. och allt jag oroade mig för stämde inte. gör detta min dag bättre? egentligen inte. jag har fortfarande en skitdag. men jag tänker ta mig samman och blogga lite om igår för det har jag inte gjort.

Igår var en, minst sagt, konstig dag. Mellan kören och kuhi:n märktes det tydligast då jag först dramatiskt vände mig bort från Viktor och Aron eftersom de var så jobbiga för att sen göra smått våldsamma utfall mot Linus (he deserved it) och sen se ut på ett sätt så att Elin sa "st lars är inte så långt härifrån, Emma". Med andra ord var jag lite av ett nutcase. Men jag lugnade ner mig senare på dagen och hade faktiskt en rätt fin dag allmänt. till skillnad från idag då, då jag har suttit och läst igenom Agnes blogg och försökt känna mig mindre ensam. ska sen tillbringa kvällen precis som den föregående med romantisk komedi med min mamma och syster. bra sätt att fördriva tid. och sånna saknar jag, I tell you! men nej, nu ska jag lämna.:)

läckberg is baaack! Och detta med något jag tror kan vara hennes genom tiderna mest genomarbetade bok rent deckarmessigt. för en gångs skull är det faktiskt mysteriet som står i centrum. inte för att hon inte hinner mer ungefär en miljon sidospår så som rasism, barn(hon är obsessed), massa generasioner bakåt i tiden och en massa kakor och kaffe såklart! Börjar det bli lite uttjatat? svar ja. längtar jag efter nästa? svar ja!:D

man hoppas på nåt som bara inte kommer hända
man borde ha vetat bättre
men det gör man inte
man hoppas att allt ska bli bra
man slår sönder människor
men man fokuserar på fel saker
jag hatar hopp. och hur mycket det förstör. jag hatar att stå mittemellan två smärtor och att ingen är säker för ingenting är på riktigt allt är i mitt huvud. fint inlägg detta blir. och snälla kan inte någonting hända med någonting! jag kan inte sitta här och vara beroende av andra människor längre! jag måste ta tag i mitt liv men alltså hur? jag borde inte skriva detta, men jag måste göra något när jag väntar. i väntan på vadå, liksom? vad trodde jag egentligen? att jag skulle bli inkluderad? att allt skulle bli bra? (ja jag pratar om två saker samtidigt) att jag till slut hade hittat någonstans att finnas och att ingen skulle ha ont. man tror liksom alltid att ingen ska få ont är inte det konstigt? man tror alltid att allt ska ordna sig. man kan leva under vilka förhållanden som helst och inte riktigt bry sig för allt skulle bli bra. man tror liksom alltid det. jag iallafall. men alltså, det ska inte bli bra. det blir inte bra. det blir inte bra. det har aldrig blivit bra så varför skulle det bli det? ta mig ut ur den här väntan, någon? vem som helst?

Alltså jag fattar inte hur man ska veta. Först känner man en känsla och man bara yay det här var en fin känsla och den känner jag gärna lite till tack så mycket. Men! Sen kommer det en annan känsla och man glömmer bort varför man kände den första känslan och kan bara fokusera på den nya känslan och tycker den gamla är ful och onödig. Hur fan ska man kunna handla och ta beslut och vara konsekvent och leva sitt liv på de jävla grunderna? Om man gjorde som man ville hela tiden skulle ju ingen lita på en! Varför förstår ingen det här? Alla ska hela tiden ha svar och tycker att saker ska vara likadana hela tiden. Någon frågar om jag känner mer och jag svarar att jag känner ofta. Makes fucking sence! Och jag tänkte att det skulle hjälpa om jag typ...bestämde vilken känsla jag skulle känna. Och det läskiga är att jag faktiskt kan det. nästan jämt kan jag glömma bort att det faktiskt finns saker i mitt liv som håller på att falla samman. och nu menar jag verkligen, fullständigt glömma bort det! men det funkar inte så och nu kan jag inte komma ihåg det där jag har klamrat mig fast vid hela veckan typ. och förra veckan, egentligen. och nej jag tänker inte börja säga att jag är personlighetskluven och har en inre demon för jag har inte det. men äh jag hatar fredagskvällar och morgondagen ger mig bara sjukt dåligtmående för jag vill inte känna någonting då. spelar egentligen ingen roll vad jag känner, jag vill inte. jag vill inte handla. fuck handlingar helt ärligt. hur ska man veta vad man vill när det jag vill göra just nu är något jag har förbjudit mig själv att göra om och om och fucking om igen? rolig sak för övrigt: det här inlägget kommer missförstås till sin raka motsats. I just know it. Jag är bara trött på att stå till svars för känslor och sånt mög, sjukt onödigt. och jag blir frågad frågor jag inte kan besvara och säger att jag inte kan besvara dem men sen besvarar jag dem iallafall. makes sence. Och sen tar folk liksom fasta på det där man säger för att man måste säga något och kommer ihåg det...the fuck? man kan inte bygga sitt liv runt ett samtal. vad kan man bygga sitt liv runt, då? fuck if I know!>:( nej, nog deppat för denna fredagskväll och off to unblogging we gooo!

haii!
först, Hannah: Jag borde egentligen skälla ut dig efter noter eller hur man säger eftersom du just i praktiken kontaktade mig. Men jaja. Det har du rätt i!:( och jag kom på en sak till igår. viktig dessutom nemligen cosy/closer. :(:(

nejmen okay, skola snart I guess. Saras körkompisar är där ute. Hej körkompisar. Att jag känner två av dem men ändå inte går ut dit är en helt annan liten historia. men man kanske borde säga hej. fast varför det, egentligen? äsch, fredag, snart helg vilket jag iiinte ser fram emot. jag har iiiingenting att göra och inte utan försök heller! men ingen har tiiiid. eller ingen vet ifall de har tid än. men vi får se.:) annars får jag väl stirra ut i luften. alternativt lyssna massa pang prego ifall att sveriges radio och jag blir kompisar. verkar dock otroligt så jag får kräva hjälp med det idag å det bestämdaste. det är ju universums plottrigaste sida! använde jag just ordet plottrigaste? Oh God save me and shit. men alltså jag borde lära mig pq-formeln istället för att blogga. ehehehe...

1) mamma och syster förklarar sence and sencibility för mig av ingen anledning alls egentligen.
mamma: Och hon blir deprimerad och går ut i regnet...
Sara: Så sjukt störig! Typiskt Kate Winslet, blir alltid blöt!

2) vår käre mattelärare Johan slår till igen!
wilma: Jag vill gå i cp-gruppen!
johan: jaha varför det?
wilma: jag fattar ingenting!
johan: Men skulle du inte störa dem då?
wilma: Nääeee.
johan: Du kanske borde ha din egen cp-grupp...

-jag har eventuellt kommit fram till mitt projektarbete i 3:an! Eller också inte. men jaja.
-hade en mycket fin historialektion med Vera (historielektion heter det va? hm...) och massa konstig musik och diskutioner
-när jag kom hem idag såg jag så konstig ut att mamma blev skrämd :o
-något skolarbete har jag verkligen inte gjort.
-sveriges radios hemsida är emot mig!:(
-jag ska få fläskpannkaka idag :D
-jag är en mestare på att fokusera på fel saker och glömma bort allt annat
-jag är helt konstig och borde nog gå och duscha nu eller något lika vettigt. yes indeed.