avsnitt22

Avsnitt 22

Nu så är det juletider för hela slanten. Idag har jag nästsista-minuten-handlat med Hanna. Det var halvkul, vi käkade på kaffé och flummaxde lite. Sen kom jag hem och hoppade runt och drack julmust i massor. För det gör jag ofta. Sådan är Tora den Tokiga. Nu äter jag choklad som jag också köpte på stadens gator. Det var gott men nu är den slut. Buhuhuhu. Jag köper gärna er, om ni har. Gärna lite knäck, det har jag inget emot. Och helst gammaldags karameller. Sånna som Kajsa Kavat säljer! Vill ha sådana, och en mormor som hon har är inte heller fel. Som snackar finnlandssvenska och bryter benet och ger mig en docka när jag är liten och snäll. Men så har vi haken här då. Min mormor är död och jag är inte snäll. Det är ju felet. Jag tänker inte försöka heller, nä, mitt liv ska bli en elak saga. Och så levde hon olycklig i alla sina dagar. Så ska min saga minsann sluta. För om den gör det slipper jag flera julkalendrar. För jag har bestämt mig för att inte skriva någon dum julkalender nästa år. Why, you ask? Jag orkar det inte och ingen orkar läsa det. Nu lyssnar jag på låten e-bay eller vad det heter, som är en psykat dåligt bra cover. Undrar hur detta avsnittet blev så långt. Det kan jag inte för mitt liv förstå. Det handlar la om att skriva. La är ett lite knäppt ord, har jag kommit på. Imorgon är det 21-time, ska bli helt okej men Hanna vet ju nästan alla mina precenter nu ju. Men who cares. Detta blev nog nästan det längsta hittills, hur fan gick det till? Jag hade ju skrivkramp! Äsch, har kommer en dikt.

I found christmas today
I found christmas and I found you.
I found santa today
I found santa and in the beard were you.
I found happiness and I found sunshine
In the winter coldness.
I found a lot today
But I never found myself.

Detta blev en sån copycat-julsång nästan, nä, jag menar att den bara lånar julen. Jaja!
Kramar Tora

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0