hopelosthead

Tänk tänk att vara speciell. Att ha en stil och någon att stå upp för att vara. Ja jag är väl mig själv då men det hade ju varit lättare om jag var någon. Då hade man haft ett själv att vara och då hade det ju äntligen blivit en match i det. Att färga håret ändrar ingenting fatta jet jävla blindstyresucker! :/ jag vill inte sitta här och vara belk som en vampyr och inte göra ett skit och bara äta mig fet. Titta! Titta titta. Jag bryr mig nästan till och med om vikten nu. Hur lågt har jag nå sjunkit? Jävligt lågt. Men liksom. Jag vill göra om mitt rum men jag har ingen stil att färga det efter. Det ser bara neutralt och ointressant ut som om där bor en jävligt tråkig person. Men det kan vara för att det är det. Varför är jag alltid ensam men vill vara social? Är det mitt fel? Måste det vara. Varför varför öser jag ned detta? Jag skulle ju berätta om min dag. Jag skulle berätta massa saker men jag kan ju göra det i ett annat inlägg. Det är ju likt mig, eller något. Kan ingen bara berätta för mig vem jag är så skulle jag bli tacksam. O my god jag vill vara som Baily i systrar i jeans sådär djup och sarkastisk. Eller Tibby räcker för jag vill inte dö i kanser. Jag vill vara som Lena och sitta på en grekisk ö. Jag vill ha ett kinsella-bröllopp och Keyes-humor och ja jag vet inte vad jag vill ha längre. Nej nu ska jag äta tuttifrutti-choklad och pez (:)) och läsa bloggar och leva. Snart kommer kanske ett till inlägg men vi får se.