it´s like i´m not me

Att spela roller. Det sägs att alla gör det. Att nästan ingen är som d är. Men då är min motfråga, vad är man då? Man kan bara spela roller i sig själv, inom sina ramar. Du kan inte gå in i en annan människa, ge den skulden. Du är alltid ansvarig för dina handlingar. Om du spelar teater, du spelar arg, och slänger ned en människa från en hög scen så att personen skadas. Då kan du inte säga "min rollkaraktär gjorde detta!", det förstår du ju själv. Detsamma gäller i verkligheten. Du kan inte låtsas genom livet. Dessutom, så måste man ställafrågan varför. Varför spelar jag roller? För att människor ska bli glada. Varför bryr jag mig om att de blir glada? För att jag tycker om dem. Men om jag tycker om dem, varför ska jag då spela roller, är det sjyst? Det är så här, förstår ni. Människor du inte tycker om, de kan du skita i om du inte ska jobba med dem. Du måste inte kämpa för de människornas gillande. Skit i dem. Och om du inte gillar någon där du är, skit i alla. Undvik människorna. Du måste inte vara sosial, det är min erfarenhet. Man fixar det ändå. Man ska heller inte låtsas att någon ha rätt, man måste säga emot människor. Monica säger att livet inte är ett krig, och hon har så rätt. Livet är en enda jävla frdsföraandling.

Kommentarer
Postat av: vispen

Bra skrivet, jag håller med!

2008-06-09 @ 22:20:27
URL: http://vispen91.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0