jag vill aldrig mer vara ful och ensam

På skrivarkursen i måndags satt vi och snakcade om Christina Lund. "Hon har givit ut en skiva med sina dikter, den heter jag vill aldrig mer vara ful och ensam. På den skivan finns en bild på henne, där hon är mycket ful och ensam." Hon ser tydligen ful ut, pratar stockholmska och hon skriver vidriga dikter. Men de är bra, underbart och läskigt. Läs henne ej om ni är mörkrädda... Här kommer dikte från förra och denna veckans kurs! Borttappat Jag förlorade min själ i går Den föll ur mina händer Det var på Stockholms tunnelbana Klockan var runt tre Stjärnorna lyste inte Så inget fanns som hjälpte mitt sökande Du som ser en fågel Med båda vingar brutna Du som ser en gitarr Med bara fyra strängar Du som ser en tår Som inte slutar falla Du som ser en ängel Vars gloria blivit stoft Du har hittat min borttappade själ Pojken som kunde tala med flickor Han vägrar att öppna munnen Han vägrar spela på sin flöjt Han ska ha bleka blondiner Med stora bröst och smala midjor Han vill ha en exotisk dansös som kan dansa vid hans sida Han ska ha karpe diém och galen frihetslängtan Han vill inte flytta ihop och han vill inte bindas Men varje tjej är hans lilla honungskaka Pojken som kunde tala med flickor Han blev stum i natt Jag skar av hans tunga Ett nej är nog vassare Än någon falsk flöjtton Och färgstarkare än bleka blondiner Mer än killen klarar av! Nu Nu är alltid nytt Nu är ingen tid-bara kännsla Nu är ingen tro-bara vetskap Nu är inte kul-bara självklart Nu försvinner inte Poetiskt frieri Tänk dig hur vackra vi skulle bli Om vi vandrade hand i ord Ensama bara vi På ett dammigt skrivbord Vi skulle sitta uppe halva natten Och allt skulle flyta på Vi två skulle vinna debatten Det skulle alltid vara så Vi skulle veta vad vi kände Vi skulle må så bra Och trotts alla broar vi brände Minns jag varje sak vi sa Varje ord som yppas är en hälsning till dig Varje sång sjungs med din röst Men du borde lyssna till just mig För jag kan ge dig all den tröst Jag har förvarat åt oss båda I en bok om ingenting Till dig, ordet, har jag stängt in i en låda En ordlös förlovningsring Receptet Receptet Tag först en nypa barndom Och rör i några år Lägg till en sked med seger Och ett eller ett par blödande sår Tillsätt så en skål med längtan Och en påse agrision Låt puttra några år det med Och om det behövs variasion Kan lite läxor sitta rätt fint för Det lär alla sig av Krydda med lite starka minnen Om löften man en gång gav För att klarställa mästerverket Garnera med visdom och tro Och om du vill, strö på lite kärlek Så blir människan gla och go. Diktatorns dagbok De har ingen aning De vet inte, hahaha! De kan titta i stjärnorna Men där står bara allt är bra Det finns ingen metod att fråga mig Utom kanske ett rehjält svar Det finns inget sätt att gömma dig Min spotlight gör din väg för klar. Jag är folket, jag är pennan Jag är ordet, jag är lagen Jag är allt, jag är alltet Jag täcker världen, jag täcker sidor Jag gömmer allt Svårt att förneka Jag ljuger kallt Det är ju kul att leka De har ingen aning De vet inte, muahaha De kan titta i stjärnorna Men allt vesentligt vet bara jag! Sådär ja!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0