hopelosthead

Femtonde juli, rom

Här sitter, nej ligger jag i min säng på ett hotell i Rom av alla ställen. Shit, det ringer i interntelefonen. Det var mor/far som ville kolla om det funkade att ringa med telefonen. Det gjorde det. Sara nynnar på abba, radioslogans och helt sjuka låtar. Det var tydligen mor.

Vi åkte hemifrån vid sju på morgonen och åkte till kastrup där vi satt i loungen där och åt frukost (Ara åt allt hon kunde äta) och sen åkte vi till Rom. På planet läste jag sot och stööööörde mig på en viss bitch däri. She was a biaaaatch. Oo, tror detta är heaven forbid, den hade jag på gärnan idag. Nu sätter den sig nog igen.

Väl framme åkte vi med vad vi trodde var en fartdåre till taxidriver. Men nej, det var helt normalt att köra dubbelt så fort som hastighetsbegränsningen. Yeah. Sen kom vi hit till hotellet och sen gick vi ut för att do rome! Mycket awesome, liksom decoy som nu tog plats. Fiiint.

Vi börjde med att äta en pizza på en restaurant för sniglar. Ja långsama var de i alla fall kan jag säga. Det är svååårt att skriva när man ligger ner. Men jaja. Sen gick vi till en fontän där Sara gärna ville bada, det hade en filmstjärnagjort i en film. Det var tydligen känt. Sen besöktes spanska trapparn också, där satt vi på en arm sten och svettades. Vi var vaaarma kan jag säga, hela dagen. Aj fan mitt öra! Detgör ooooont! Mindre relevant kanske. Men sen gick vi vilse och nu ä’r vi här, trötta och döda.

Citat bara:
Sara: du är en pärla om du går och hämtar den där.
Jag: är jag en pärla nu?
Sara: Ja, men du är en diamant om du ger mig den.
Jag: en diamant av lera?

Rubriken förresten syftar på alla kyrkor i Rom, de ringer ju hela tiden. Nåja hejdå.