hopelosthead

Namnis: Axel, extremisten, vad ni vill
åldris: sjutton årisar.
speciella minnen: otaliga tsrfc-diskutioner, diverse djupa (hahahhaha) msn-konversationer, allmänt hat mot folk (Janis, till exempel..morr) med mera
hur länge har jag känt: mer än tre och ett halvt år. Den du!
goda gärningar: vidgat mina vyer(låter sjukt), alltid haft bra kritik att komma med och varit bäst!
låt: någon random psalm..
saker jag skrivit om: en moj, faktiskt, men säg det inte till någon!
meddelande till vän: jag har sagt det förr. "man ska inte förvänta sig saker av dig, Axel. man är bara dum då."

Ursäkta förra inlägget. Det bör inte komma fler sådana inlägg nu framöver. Nu framöver kommer det ju inga inlägg alls, då jag är i örebro. Det blirmycket bryvärt. Fast jag ser inte fram emot det alls. Så..så vadå? Minns inte vad jag skulle säga. Men jag konverserar med Hannah här som mår mycket dåligt och nu skall sova. Min nacke blir skadaaaaadddd. Den det gör nog inget. Man kan slå på den ochsånt. Wellwell, nu har jag valt låtar till idol. Det blev inget bra val. Det blev ett skitval. Jag valde en bryvärd låt, en bryvärdare låt och en låt so mjag bara slängde till med. Jag slängde väl till med alla, but..well. Nu har jag ingen lust att blååga meer. Det tog hur jävla lång tid som helst att skriva.

Inte svart. Inte riktigt nattsvart som det var igår på förmiddagen. Jag kan inte beskriva mitt eget dåligtmående ens. Ursäkta men borde man inte veta det lilla om sig själv? Borde man inte kunna säga vad man jsälv tänker? Är det för mycket begärt här i världen? Det är bara så svårt att hinna med. Det går så fort. Svart, vitt, grått, svart, färglöst. Hinner inte med. Vill inte vara sån här i örebro. Orkar inte. Det kanske bara är typ mensen eller nåt egentligen. Det är fullt möjligt. Men om man överanalyserar som jag gör så kan det bli en självmordstanke av en trötthet. Sån här var jag inte förr. fast det minns jag inte, egentligen. Har inget minne av att känna något alls egentligen. Vad är det för fel på att må bra? Varför i helvete gör jag inte det? Det är ju mycket trevligare. Tycker jag gjorde det jämt förr. Visst kan jag inte ha gjort det? Nej, tvivlar. Vad trött jag blir. Må braaa nuuuuuu för helveteee!

Vrålar playing god här och det är söndag. Varför börjar jag så ofta med vilken dag det är? Liksom, ja, det vet ju ingen. Josh är en söt pojke. Jättejättesöt. Synt att han sjunger så lite och det är ju lite sorgligt att låten handlar om honom. Paramore är underbara. Och inte gaymusik som Ebba tycker. Ebba dissar paramore och nu kommer drogad brud. Alla dissar drogad brud och ingen vet vad hon heeter. Utom jag. Det har varit en lång dag, säger hon. Det har det inte, men det var det igår.

Igår natt eller kväll eller nåt pratade jag med Hannah och vi flummade väldigt mycket. Hannah sjöng om lips like morphine men med stockholmskt i(inte med mening) och jag dissade Patinsson mer än vad som är brukligt. Senare kom jag på att anledningen till detta är att han liknar Alan Rickman lite. Jag är väldigt kluven till Rickman. Han är det värsta som skapats på jorden och samtidigt..Satan hade inte varit som han är idag utan hans hjälp. Smärtar att säga gör det, men ja. Jaja, tänkte även skriva lite djupta saker som jag och Sofia och andra har sagt.:)
jag: Sofia, undrar om det heter en muffin eller en muffins.
Sofia: ingen aning!
jag: bäst att ta två, så man är på den säkra sidan.

Sofia: den dagen, den sorgen..men vilken jävla sorg det kommer att bli.(den ska jag börja använda.)

jag till Hannah när vi pratar om lekar: mitt liv är en kurragömma-lek. Jag letar och letar men jag hittar aldrig ett skit..
Det sista är ju lite deprimerande, men så jävla sant. Sharon låter väldigt lik mig i början av denna låt som jag kanske har nämnt. Synd att jag inte kan härma det själv och bevisa. ;) och synd att resten är för hög. skitsamma.

Söndag, första advent och kulturen som alltid. Inget speciellt, utom att Ulrika hemsökte oss. Hon är Cias klasskompis som brukar dyka upp där varje år.
Johanna: där är Kamilla.
vi alla för tusende gången: Ulrikaaa!
Amanda: hon heter Annika.
vi: naaajjjj!
Amanda: men förra året hette hon Annika!
Det var även en del snack om var vi hade träffat henne, så till slut var hon överallt. Fan vad jag äslkar att sjunga paramore. Det vill jag göra på idol. Jag har inte bestämt en enda låt och det ska vara helklart ikväll. Hur kööörd får man bliiii? :/ Men det blir nog ingen paramore, även om jag själv anser att jag rular på det. Det gör nemligen ingen annan, och det är ju en fördel om man ska vinna. Jag har för mycket hybris for my own good, och nej säg nu inte att jag är hungrig nu igeeen. Jag är gämt hungrig, men mår förjävla illa om jag äter. Likt mig är det. Nu har jag ingenting att säga mera. Vet ni vad jag hatar förresten? Outron. Det är så otroligt meningslöst. Då vill man ju bara att det ska ta sluuut. Aja, det där var mitt eget outro. hejrå.

Lång lång lång dag. Men de första timmarna hoppar vi över. Seriöst, jävla bokjävel, säger du ett visst ord en enda jävla helvetes gån till så är du död! Hör du det? :@:@ jaja, till dagen. Vi säger att dagen började klockan tre. Då gick jag och fikade con Sofia. Vi åt på ramklints och hade ett ovanligt djupt samtal som faktiskt handlade om maj. Det är inte ofta jag inte pratar om mig, men med Sofia gör jag det nästan aldrig. Konstigt, men mådde väl för dåligt idag.

Sen mötte jag syster med sina vänner Isa, Vivi, Erik och senare Sara på ett random kaffé och vi gick för att se new moon. Först dök dock Hannah(nejnej, lugna er, inte Hannah då ofc) upp och störde alla.
Erik(grabbar tag i min hand): Emma och Isa, nu går vi!
*vi går*
Sara(sliter sig ur konstig diskution som vi sket i): Erik..fel bio.
Sen gick jag, syster, Erik och Vivianne (eller egentligen Sara y Erik som släpade med sig mig and vivi) till city livs och köpte ett kinderägg. Why? Why noot! Min bit var god. xD sen på vägen till biografen sjöng jag och syster relax, don´t do it tills vi storknade av skratt. Why? Onse again why nooot!

Filmen var väldigt fin. Känslorna som försegick inom mig var..också fina, men inte riktigt relevanta till filmen. Eller jo, eller nä. Inte alls, really. Sen så stod jag och diskuterade vampyrer och allt möjlgit på engelska med isa innan vi åkte hem igen. Nu sitter man här då i tystnaden och ensamheten och..mojset.;)

Förresten till Zandys/Sandys(alltså ursäkta men hur stavar du ditt namn? tycker du varierar) kommentar, väldigt klockrent. Skrattade ihjäl mig åt det där.:D samma till onnaflickan. *wink* vi är fail med våra prinsar vi. Nu lämnar jag.

Fredagskvällen har bestått av dobido och umgåsande med padre. Vi diskuterade gammal musik och såg liiite av femman. Lagom mycket för att hälften av alla två tortyrobjekt dök upp. Vara nära att fly. Men sen så kände jag att det inte är så bra. Pappa skulle nog undra lite. Undrar hur mycket familjen vet egentligen. Hej om ni läser. Hejhejhej. Hejdå! Usch, jag vet inte hur jag mår längre. Jag kan inte känna mig själv längre liksom. Visst, så har det ju varit ett tag, men inte så här. Jag känner inte mitt eget humör. Allt och inget samtidigt. Jag fattar inte. Orkar inte försöka djupanalysera. Orkar inte mer..eller..jo..det gör jag faktiskt. Lite mer.

Nu är det än en gång bekräftat. Jag är en svag, verklighetsrädd masochist. Nu har jag i snabb följd lyssnat på brick by boring brick, kowboy take me away och breakfast in america. Ni kanske inte förstår hur ont det gör. När bluntie tog de första tonerna i den sista gjorde det så ont att jag faktiskt skrek "aj!!" och tog mig för hjärtat. Jag är inte normal. Det är bara att inse och att jag måste göra något åt det här är också fakta. Att vilja ha vad man inte kan få är okej, men det jag håller på med är fan inte klokt. Ursäkta mig, men..ni skulle bara veta. En sak att vilja att en "prins" ska komma, men en annan sak att faktiskt tro att han kommer. Hinner inte skriva mer nu. Ville bara att ni skulle veta hur jag mår..

Rubriken är på önskan av Tora och det är om ni inte visste det (vilket inte jag gjorde) en låtis från ringaren i notre dame. Den har utlöst en hel del debatter den här veckan mellan mig, Agnes och Tora.

Fredagen började med matteprov och travelling soldier är underbar. I alla fall så är jag förgrymmad på alla matteprov och hatar dem allmänt jättemycket. Jävla skitgrejer.:@ nu skrålarjag evanescence och ihopskriver här. Det är konstigt, för när jag sjunger så nhär musik blir det country, men inte fan blir det country i countrymusik. Snälla någon förklara mitt uppenbara problem.:/

Wellwell, resten av skoldagen flöt väl på. Idrotten var underhållande, jag och Susanne körde på en boll-nostalgilektion och hon fick för sig att mobba mina grabbar. Det började med att Johan pratade om fantomen.
S: han är cool du Emma. Mycket coolare än dina killar! Han har kalsonger utanpå byxorna, har någon av dina killar det va? Nä, de har svarta käper och kommer från helvetet!
E:...är det nåt fel på det eller?

Sedan så var det även bild som var ångestladdad som aldrig förr förutom i slutet. Nuuu to låten slut. Change, tredje gången jag bloggar till den här låten idag. Det var inte den som slutade alltså utan den som började. Oj! Kan jag morra på en mer opassande ton och mer ofrivillikgt än sådär eller? Kul, var det, men lät nog mer som spya en sång tror jag. ;) och med tanke på att inget skrämmer mig mer än spya så säger detta ju en del. Usch, då vill jag mest gömma mig i ett hörn. Den sista tonen i den här låten är verkligen hur lång som helst. Man får magkramp och nu loggade Natta in. Vad tragisk Anastasia är, hon gnäller om en grabb. Jag gillar odck kowoyarna som nämns. I have a heavy thing for kowboys. Don´t even know why. Not like I know one stupid thing about them. Nää, nu ska jag låta Maja i the sounds gnälla om någon annan grabb och lämna er. Värst vad allt ska handla om grabbar. Jaja, hejdå.

Torsdag. Uttröttande dag. Känslorna har bara haglat..

Imorse var det svenska, den mådde jag bra på. Sen matte då min ilska började. Satt bokstavligen och skakade för att Romek typ öppnade munen. Liksom, låt mig räkna din jävel!;)sen hade jag kemiprov. Inte kul. Inte inte inte inte kul. Fortsatte vara allmänt arg då. Arg på mig själv mostly för att jag är så fail. Alltså, growling borde förbjudas! Det är så heeeeeemskt! I vilket fall så var det lunch sen och det var biffar som luktade och smakade kemikalier. Vedervärdigt.

På idrotten var Susanne otroligt flummig, och nu ska jag avbryta en underbar låt och ringa Hannah. Hon hoppade på löpbandet när jag stod på det och sjöng låtar om att jag snart skulle tappa mina heeeeeemska byxor. But I never did. Alltså, aj min nacke! Skitsamma, det får tamigfan räcka för idag för min nacke hindrar mig från mera ordande.

Hejhejhej!
Detta är faktiskt ern bryvärd dag. Den bryvärdaste hittills denna vecka. Den har ju sååå stort motstånd också. Jaja, den började med skola. Den var mycket tråkig och sånt som vanligt. Jag satte ditt knappar på slöjden som alltid och det var rättså trevligt.

Hemma har jag umgåtts med mor som sjöng andrastämman av diverse låtar och flummade. Sen på sånggruppen Christina där!!! Jag blev överlycklig och lektionen blev helt underbar med två sånglärare. Jag sjöng dock inte så bra tycker jag själv, men det tyckte inte dem. De tycker alltid att jag är bra de mojarna. Sen kom jag hem, åt och sjöng en taklyftande version av me against the world med Sara. Jag insåg hur dålig jag var för två år sen när jag sjöng den och att jag inte visste vad känsla i rösten faktiskt betyder. Nu vet jag det. Känner kanske mer. Jag tror det. Men jag måste plugga som en jävla åsna nu egentligen för annars dör jag nog lite. Ska be pappa förhöra mig som en duktig far, sen ska jag skriva västfront. Denna västfront sänker mitt betyg..

Boken handlar om en klass, really. Denna klass är i min mening rätt så mentalt störd eller något. Där finns populära och töntiga och allt är så statusiskt som det kan vara. Tills Saga kommer och börjar protestera mot allt och det uppdagas att klassen är maskulinistisk och ojämnlik. Jag får bokstavligen lust att mörda någon i den här boken. Eller inte i, men av. Så oerhört irriterad blir jag, för att jag känner inte igen mig. Inte ett dugg, faktiskt. Jag vill bara slå ihjäl denna författare som verkar tro att det är så. När Saga dyker upp och faktiskt står och pratar framför klassen, nej, då vill jag bara slå någon i huvudet. Huur svårt är det? Liksom, säga saker. Inte såå svåårt. Morr. Varför läser jag om den? För det är skönt att bli arg ibland. :@

Detta inlägget skall bli skrivet om Hannah, det tycker hon i alla fall. Själv skulle jag vilja skriva om min mensvärk, för den där ful och dum och äcklig. Skulle även vilja skriva om att jag ska ha utväcklingssamtal imorgon. Men nu ska jag ju inte det. Hannah var det. Hon gör nåt på andra sidan luren. Rör sig, tror jag hon gör. Om ni vill veta får ni fråga henne. Hon är en mycket bryvärd unge och alla som inte har hört det förr lär ju inte höra det igen så döva som ni verkar vara. Nu kom mor hem så jag måste snart gå. Detta handlade dock inte om Hannah så det var inget bra. Hon gör mycket gulliga ljud. Jag vill iiiinte lämna henne och kolla i min pärm. Hetere perm eller pärm? Jag veeet inte. Men alltså, stress. Ångest och saknad och hörrö din moj jag vill krama dig! Bara så du vet när du läser. Nu måste jag gå. Jag älskar dig.

veckans kursskrivelse.

Frihet är ett ord. Egentligen, det är bara ett ord. Ett ord som hörs ofta, ett ord med stor betydelse, men ändå bara ett ord. Det är konstigt hur ord väcker känslor inom oss. Ord betyder ingenting, är bara instängda bokstäver på ett papper. Frihet är ett slagord och ett förbrukat hejarop, men mer än så är det inte. Om du verkligen vill förstå vad frihet som sådan är har jag ett förslag. Lås in dig. Be någon du verkligen avskyr att stå vakt och gärna tortera dig. Sedan låser du. Du ligger på ett hårt golv och kvider, vatten är en bristvara och din vätskeersättning är forsar av ångest. Väggarna kryper inåt mot dig och dörren har snart rivmärken. Efter en månad frågar vi oss igen vad frihet är. Fortfarande ett ord. Nu är det ett ord viskat genom spruckna läppar, men ed strupe hopsnörd av törst och inre plågor. Ordet blir till slut ett skrik, ett dånande vädjande som skakar gallren runtom dig. Det blir det enda du kan tänka till slut, det blir ditt syre. Du flämtar och kvävs av din egen trångsynthet. När du blir utsläppt får du känna friheten igen. I alla fall till en viss grad. Begränsad, likt luften på en snöig bergstopp, men likväl frihet. Jag frågar dig nu, känner du bokstäver i ditt hjärta? Är det stavelser du andas med syret? Frihet är trots allt bara ett ord och du kan göra vad du vill med det. Ordet är faktiskt aldrig fritt.

Tessa kommer att dö i cancer. Därför skriver hon enlista på vad hon ska göra innan hon dör. Vet ni? Jag tänker inte säga mer om handlingen. Jag tänker inrikta mig på själva boken istället. Denna var otroligt bryvärd. Den gav mig både ångest, graviditetslängtan, djup sorg och grabblängtan. Dessutom fascinerade den mig mycket med sina beskrivningar om vad som är fint i livet helt randomly i texten. Den är inte alls förutsägbar (eller jo lite, slutet och så, menmen) och fick mig att gråta lite också. Hade storgråtit om jag hade varit i gråtmood. Det var jag ej, så ja. Har ej mer att säga om denna bok tror jag, utom att jag älskar brittiska inläsare.<3

Denna dagen kunde ha varit fin. Den blir liksom fin i text. Köttbullar till lunch, pepparkakor och before i die på eftermiddagen och just nu min älskade swift. Den var inte fin. Den kan bli bättre, men som det är nu..nä. Har varit allmänt frånvarande hela dagen och stundtals mått riktigt dåligt. Det gör jag allt som oftast nowadays. Comes and goes. Men jag så totalt ickebry så ni aaantar inte. Med ett litet catchy t mitt i ordet sådär fint. Vet ni vad jag har tänkt på? Jag har tänkt på konstiga ljud i låtar. I den här är det till exempelt ett hemskt pipande lite då och då. I vissa andra förekommer också väldigt mystiska ljud. Jag kan inte sluta fundera över hur det måste gå till. Liksom..man sitter och skriver en låt och så lägger man till ett random ljud. Huur tänker man? Seriöst, det är sånt här jag kan begrava mig djupt i. Aj! En ny smärta från min vänstersida. Det är nåt markant fel på den. Först började det i armen, sen bröstet. Sen rumpan, sen ryggen och ja allt möjligt. Helt olika smärtorr. Dock alltid på vänstersidan. I don´t understand. Snart skall jag åka härifrån. Väääldigt snart. Till Anna och sen till the skrivarfolcs. Det blir himskans trevligt. Oj, nu ser det ju ut som om jag ska umgås med en kompis som heter anna. Tänkte inte på att inte alla känner min kära sjukgymnast. Nu missade jag ett samtal ute i köket. Bra, är jag. Trasy Chapman överröstade. Det var tydligen mormor som ringde säger hon nu på msn. Hoppas sjukgymnasten ställer in eller nåt. Fast hur skulle mormor kunna veta det? Okej, det får jag nog ge upp tanken på. Men kan hon inte skriva vad hon ville någon gång! Till och med the sounds skriker "come on!" åt henne. På tal om det så är Hannah defeated by Anastasia, destroyed by within temptation, haunted by evanescence and Kelly Clarksson says it was all because of her. Nu vet jag vad människan ville. Hon ville inge viktigt eller relevant eller så. Nu slutar jag nog skriva för får handkramp här.

Namnis: Sofia, Fia, vad ni vill
åldris: arton årisar.
speciella minnen: otaliga fikamojar, mostly.^^
hur länge har jag känt: tre månader ungefär.
goda gärningar: orkat med mig (even during terrible hangovers), l'rt dig att utnytja lss och varit b'st!
l[t> hm, vad den nu heter, somebody to lean on
saker jag skrivit om> none
meddelande till v'n> let=s just use the time we=ve got.>D

Um, ja, bara en liten..relfektion kring boken det där. Idag har jag i alla fall mått ganska så väldigt dåligt most of the day. Jag hatar den här hemska hemska dagen. Har skypat, pratat i telefon och lyssnat på bok och musik. Mått allmänt skit som sagt. Vad muntert detta lååter! Liksom tjoho, tjohooo. Alla blir lyckliga av att läsa allt det här. Min blogg är ett lyckopiller. Tvärtom-psykologi, vet du. Du, vem du nu är. Nu orkar jag inte mer.

Aa, det har jag hört ett par gånger nu. Onna slåss för det. ;) jaja..

igår var jag hos Tora på fest där det hände mycket olika suspekta saker. Först hade jag ångest över min precent och sen satt vi mest och åt. Vi åt tackos och chokladkaka (jag bevisade för miljonte gången min brist på att kunna äta som folk), drack hallonsoda och päronsoda, sjöng en bas-födelsedagssång (alla utom jag som tog oktaven över, lät som en fiiin kör) och hade bollkrig där jag var västfronten. Alltså, själva västfronten, inte en soldat på den. Jag och Agnes hade ett deeptalk på golvet medans Tora spelade känslosamt på pianot och sen spelade vi rapparkalja. Det blev spännande och jag var inte med utan dömde bara ut mojar. Jag ville se en film om poliser i las vegas, tyvärr var inte det rätt svar. Fast vi ville se rätt svar också. Nu sitter man och pratar med Onna och Honey dårå. De är konstiga och sjunger dead by april. Vilket är ett rätt konstigt gruppnamn tycker jag. Undrar hur det går för dem i april. Nu får jag inte skriva mer, föråå blir Hannah arg.

Saker jag har hunnit med denna relativt händelsefulla dag:

-Vaknat
-ätit havregrynsgröt
-pratat med mor och far
-lyssnat breaking dawn
-pratat med Hannah
-gråtit
-duschat
-ätit kanelbulle som mor och far och syster hade med sig hem från vardetnuvardevar
-umgåtts med Sofia
-ätit på mc donalds med henne
-fått ta del av hennes dramaliv
-träffat hennes konstiga killkompisar som var konstiga..obviously.
-chattat och sjungit sen jag kom hem.

Avslutar med ett par citat och förklarar inget mer om dagen.:D

På gräddhyllan träffar vi då Per and Hampus.
En av dem: vi spelar back gammon!
Sofia: men vadå black gammon?
(hon lärde sig inte sen heller..)

Sofia: jag tänkte faktiskt skriva till dig på facebook häromdagen, men jag sket i det.
Hampus: jag tänkte döda dig häromdagen, men jag sket i det.

Hampus ringer: Fia, vi undrar bara om du är dum i huvudet?

Per: han bor i Oskarshem.
Sofia: Oskarshamn?

pojke bakom mig på bussen till sin kompis: men är du blind?
jag(utan att tänka): ja..
Sofia: hahahhahahahha!
jag:*tänka*..hahahahhaha!

Jag läste aldrig ut denna bok och tänker inte göra det heller. Jag ska fatta mig kort. Den sög. Den var långrandig och tråkig och jag orkade bara inte med den. Visst, den var väl tänkvärd och så. Men det hade såååå räckt med ett litet textutdrag. L's inte den h'r boken 'r ni rara. Det beh;vs inte f;r era liv. Just don=t do it.

Omg! Måste först säga att mitt matteprov var felfritt! Omg! Ja, iallafall. Denna text fick jag av mor..enjoy!

  Uppsatsen är skriven av en okänd mellanstadieelev i vårt land.
---------------------------------------------------------------

Nyttan med Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan - Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon. Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu.

Kon har fyraben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.

Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.
Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!          

Ja, det var väl mer en re..vad heter det? Shiiit! Men ja, anyhow, så sa jag godnatt nyss och det var det jag syftade på. Vad är det fina ordet? Jaja, min kväll, dåå. Den har spenderats med Hannah, dobido och familj. Vi kom in i djupa konversationer om krig och mobbing och allt, famlij och jag. Till slut skrek mamma "alltså honom skulle jag ha mobbat!" och detta skrattades det åt läänge. Sen i dobido var joakim kans med och han är mycket bryvärd. Han sjöng cesilia Lind och jag och mor blev lite överexalterade. Fast han sjöng den med pernilla valgren. Det gillar inte jag. Nu rörde hannah sig, så hon sover nog inte än tror jag. Spännande nyheter. Andades gjorde hon också som en annan ande. Andas andar? Liksom..andedräckter inuti. Liksom rökmoln i bröstet. Eh, okej, vi lämnar det. Vad har mer hänt? Jo, i dobido sjöng karolin av ugglas och fredrik kempe barby girl. Det var jätteroligt och jag fick plötsligt en förträngd minnesbild av hur jag och Agnes (inte Wallberg!!!) sjöng den på ett "fredagstjohej" as we called it i typ lågstadiet. Hon var barby och jag var ken.:D i slips och allt. Detta ksrämde mig en aning, då jag heeelt hade glömt det. Vet ni? Jag borde också gå och lägga mig..egetnligen. ska ju sova imorn, har jag lovat mig själv. Sova som en stock. Stockar måste sova väldigt..hårt, tycker jag. Nu ringer det där ute. Svara! Det är nog Sara som vill ha sällskap på sin vandring hem och prata med någon. Det är ju så möörkt ute. Då borde jag ju alltid vilja ha sällskap. Det vill jag, i och för sig. Nu ska jag sluta blogga, men ska lägga upp en fin text här också.:D

Ja, hon har lite av en flumkväll som ofta. Sjöjungfrun och andra disneyfilmer har funnits med i bilden.:D

Jag klarade förresten matteprov!<3 det blev godkänt, och jag är så lycklig. Eller jag har ju inte fått tillbaka det men jag kan inte ha fått ig på det där lätta. Om jag fick felfritt kanske jag kan höja mig i matte, beroende på hur jag gör ifrån mig på vg/mvg-provet på fredag. Sen hade jag franska med den galna lärarkandidaten vi har och lite annat. Gick en trevlig promenad med susanne på idrotten och har flummat allmänt sen jag kom hem.

Sara: Men jag måste prata om hitler! Jag..tycker inte om hitler. (är det kul för någon annan?)
kom inte på något annat av alla roliga citat tyvärr. Nu har jag inge mer att skriva, förutom att pringles är gott. :D

Citerar bara bokis i rubriken.;) men denna dag har varit lika uttröttande som den förra. Nästan. Igårkväll somnade jag ifrån boken vilket aldrig händer och sen (!!!) hade jag en mardröm. Detta var riktigt hemskt, fast mest efteråt. Sen i skolan har jag dött lite och varit lite glad. Har inte hänt något speciellt. Imorgon har jag matteprov. Ig på ingång, ing a överdrifter. Det blir ett klingande ig här. Det känns otroligt jobbigt. Det blir även kemi och franska och idrott och..mojs imorgon. Och jag har iiiiiiingentiiing att säga. Tänker sova nu. Djupt och länge. Who do I fool by that? Ofta jag sover hela natten. Well, jag sover i alla fall på nätterna.*tycka synd om Hannah* nej, sömn, vare. Hur blev jag så här sömnberoende?

Jag har nu varit på sånggrupp och det rulade! Fick först sjunga river, underbart, sen..close every dooooooooor! Jag var så lycklig så jag visste inte vad jag hette till slut. Dessutom är det stormis här. Jag dör av lycka så fort jag får vara ute i det underbara vindmojset. Står bara där och storflinar som en idiot. Jag skulle vilja stå i en storm en hel dag. Men det får man nog inte har jag en känsla av. Man böör inte, you know. Känns lite strange att må så här..effortlessly bra. It won´t last long, men jag klara.:) och ja..skulle jag säga nåt mer? Blir ju himskans kort annars. Men ingen bry, right?:)

Jag är fortfarande helt sjukt trött. Vad är det med mig den här veckan? Det gör ont i hela kroppen så trött är jag. Annars har dagen varit ok. På musiken gav jag upp och joinade luciatåget ändå. Att gå mot strömmen är inget jag är så grejt på. Det behövdes, för ingen sjöng ju! Nerds, really. Jag klämde i för allt jag hade och efter lektionen kom romek och undrade om jag återigen ville skråla på the avslutning. Ah sure then, ungefär.^^ om de har en sån brist på sångfåglar i skolan. Jag håller på att somna, bokstavligen alltså!:/ vad har jag mer gjort idag tro? Haft en ö-lektion i so, alltså där vi jobbar med ett grupparbete om en ö. Vår grupp har himskans kul, i alla fall igår. Nuuuuu ska jag gå och äta en macka, thank Goooood!

Idag äre tisdag och dagen gick. Hade fysikprov som gick bra och var brutalt trött, vilket jag även var igårkväll. Hade brutala skrattspasmer på skriargruppen och mojs. Skriargruppen, haha, ofta! Alla skriiiiker. Jaja, det är Toras födelsedag idag. Hurray Tora och mojs!

Har inte gjort nåt alls ivkäll. Borde ha läst hundra sidor idag. Sket i det. Faktikst helt totaaalt. Det är nåt jag verkligen aldrig har gjort förut. Det känns..faktiskt bara väldigt konstigt. Danielles giljotin blir treeevlig att tas emot med imorgon. Jag vill sooova och det var ej det jag skulle prata om. Jag läste äen fina resensioner av mojs idag. Någon beskrev confessor fint. Jag kan inte säga om det är en spoiler, så..Hannah du avgör själv.
"Hitch saves the world. Nicci talks. Kahlan fights Jagang. Nicci talks. God, can´t Nicci just shut up!"
Det roliga är ju att det är sant. Hon är oerhört babblig och nu är jag så trött så jag dööööööööööööööööör.

Nu ska jag göra en mycket failad resensionsmoj. :)
Skivan är alltså helt oelekrtisk, och det gillar jag eftersom jag är en oelektrisk flicka. Saker jag gillar med skivan är stråkarna (särskilt i caged), vissa röstkvaliteer som Sharon gör på den här skivan, särskilt i forgiven och andra låtar. Någon form av weeping voice..det är underbart! En annan sak jag tycker om är hur låtarna tas isär till beståndsdelar och hur man sedan sätter ihop allting i en ny ställning eller vad det heter. Frozen är mitt första exempel här, men alla andra också! Dessutom är båda extraartisterna jättemycket bättre än sist jag hörde dem på black symphony. Något negativt vet jag inte, för utom att de bör komma igång och ge oss en ny skiva istället de mojarna!

Det där var kanske inte sant men just nu innehåller min kropp oerhörda lyckovågor. Nog en kombinasion av let´s just fall in love, Hannahs blogg, hennes kommentar på förra inlägget och att jag mådde för dåligt förra veckan. Ni vet ju att min kropp går i sådana där gämna mojar, eh, vågskålar, eh, fattaru? :) nyss hoppade jag upp och ned, sjöng andrstämman på this is the life och..alltså..kan man ha heartacheav lycka? Jag tror det, eftersom jag faktiskt har det. I alla fall, idag har jag varit trött men annars har det varit jättefint. Hade en otroligt rolig fransklektion där Thomas och "träd" var underbara och pratade franska på skånska och svenska på franska och allt möjligt och även omöjligt. Hilarious. Vi har även haft strömavbrått. Allt var jättemörkt och alla skrek som i en äkta skräckfilm. Ingemar, du är bäst!!! Nää det var inget.:D Hayley, sluta dissa mitt liv! Alltså, jag menar det, begrav inte mitt liv! Skit samma, vad har mer hänt idag? Inget, really. Favoritrad! Alltså, jag skrämmer mig själv på mina favoritrader. Och duuuuuu, dääär har du också influerat mig! Jag märker det inte ens längre! Lit läskigt. Var tog Emma vägen? *går och letar* hon är inte här och mojs! Tog du henne någon gång i janari? oj, det där kunde ha blivit djupt om jag varit djupt.:) grabbarna i den här låten har kul. Sen när skriver jag så här? Jag gillar det, det är inte det, men..alltså..aj don´t get it. Vet ni? Sniglarna de rullar, hit och dit och ner. Frååga inte. Nu måste jag sluta. Det går outa hand. Sån där amerikansk eller brittisk eller nåt dialekt gillar jag inte egentligen. Men mitt lilla hjärta bör sluta göra ont, eftersom jag är jätteglad. Nej, säg åt mig att sluta! Nu så. Heejdåå. (och jag skrattar väl fortfarande med u ibland eller?:-o)

Namnis: Amanda, pu, vad ni vill
Åldris: fjoton årisar.
speciella minnen: gitarrfailande, sigrid (:D:D), Hannah Montana-danser med mera
hur länge har jag känt: se förra veckan där.
goda gärningar: varit negativ med mig, givit mig mååånga skratt och varit bäst!
låt: hoe down, throw down!
saker jag skrivit om: none
meddelande till vän: låtom oss sänka samhällets positivgrad ännu mer!*mooohahhahaha*

Nu har jag varit hos mormor och haft en söndag. Hos mormor var det ganska fint. Samtalade hela kvällen med Bengt-Åke Billing, farmor och far. Sen satt jag inne med kusinerna och syster och tittade på dåliga program. Jag och Amanda tävlade i negativitet och slutligen blev mormor gammal! Rubriken är sagt av en man om pakistanska kvinnor eller vaddetnuvar. Men idag har varit en dålig, dålig, dålig dag. Va? Har den? Det visste inte jag, men jag skrev ju tydligen det. Aja, har pratat med Hannah och tittat på idol-reprisen. Alltså, alla fem som är kvar är riktigt bra. varför är det så? Har aldrig hänt. Just nu sitter jag och äter godis och lyssnar på eclypse. Trevlans, är det. :) men nu jag lämna!

Jag vill börja med att svara på Hannahs kommentaris. Klart jag vet att jag bli influerad av daj! Det är nog ganska medvetet på ett sätt. Jag sa ju att du är min bloggidol och jag vill ha din bloggstil! Därför så tar jag faktiskt och snor den stundtals. Slå mig om du måste..*undergivet nerböjt huvud*

Idag var jag på kattes och poolhems öppna hus. Nej, polhem, heter det. Inga pooler finns på skolan dessvärre. Det hade ju varit hur coolt som helst. Tänk er att simma på lektionerna. Liksom..undervattensmatte! :D jaja, jag blev bara förvirrad och dåligtmående av allt detta. Jag hatar att gå i folksamlingar med smala passager till höger och vänster och hyperventilerar bokstavligen. Jag tror jag har klaostrofobi, och jag tror att det heter klaustrofobi? Ja, det måste det heta. I vilket fall så har jag det! Och jag hatar att stå stilla när man kan gå. Jag sprang typ ut till slut, men ute var det kallt så det var inte heller nåt vidare. Jag blev sur och dessutom började jag typ fundera på att gå på skolorna! *ångestladdad grimas* jag vill inte gå gymnasiet. Djup ångest, har jag.:(

Snart ska jag i alla fall till mormor. Vi skall fira med buller och bång och jag ser liiite fram emot det ändå.:) men jag kommer att dö av skamm vid ett par tillfällen. Hannah dissar mig. Ensam, är vad jag är. Men nu funderar jag på att faktiskt lämna er åt ert öde. Ödet är dock inspärrat i en av Toras korkar. Fråga inte. :D

Det här inlägget verkar ju helt jävla omöjligt att skriva på den här dampande, psykbrytiga datorn. Nåja, rubriken är från en omskrivning av you´re beautiful som Hannah har gjort. Morr på Ingemar. Nu är det här en trevlig kväll, den ska snart sluta dock. Har nästan-tittat på idol och sjungit och så. Försöker minska countrygraden i min sång. Det går inte så bra. Den är nemligen oerhört oerhört stor, och detta kan ju vara trevligt i riktiga countrylåtar..men inte andra låtar! Eller för mig dårå, men inte för alla icke-countrydrogande människor runtomkring mig. Det gillar jag inte, inte, inte. But well, jag jobbar på detoch är nu oerhört trött. Ska sova, lååång dag imorgon I supose.

Gud, jag älskar verkligen utopia. Låtens namn beskriver den verkligen! Dock har de nääästan samplat darin. Det gör mig dock inget, för jag har nästan fått respekt för honom i och med viva la vida. Fast tyvärr, han kommer alltid att ha stempeln "dum moj!" och jag kommer då alltid att ha stämpeln "experimenterar med språket och failar". Sharon kan lägga in h:n till och med innan konsonantet. Förklara hur hon lyckas så bra. Aj, fin falsk ton jag gör i känner du four blinds. Therese överröstar alla. Är inte det bara en aning totalsjukt! Där på i:et hörde jag Onna! Hej, kära onna. Fint solo gör hon i slutet too. Nuu är den slut, dårå. Sorgigt. Run med amy macdonald tog dess plats och jag tänkte ju skriva om dagen här då men jag glömde det.
aa, det är ju fredagen den trettonde idag! Horror. Men det gör inget, för dagen har varit ok. För utom att jag inte har plugggat fysik som jag måååååååste göra idag. Verkligen måste, men jag vill verkligen inte! I alla fall så har dagen annars klarats. Har klippt mig hos vår kära frisör Anita som känner hela vår släkt typ och även lyssnat på träningar inför imorgon. Då ska vi nemligen fira min kära mormor som fyller sjuttio år och därför enligt min räkning (som jag kom på som hemskt liten) blir gammal. Detta har vi fastat för i många år mormor och jag och nu kommer vi inte undan! Jag ska reta henne tills hon stupar, nästan i alla fall. Men hallå Hannah, ignorera mig lagom hörrö! Aja, nu fortsätter vi, dårå. Hade jag nåt att säga? Vet inte. Ise queen ska lätt finnas med på soundtracket om jag gör en skräckfilm. Den och lose control med Evanescence ska ha hedersplatser. Och möjligen what have you done också. Men jag vet inte. Alltså, jag tänker inte ens göra någon skräckfilm så vad babblar jag om? Det är bara sånt jag tänker på. Oj, Jenna känner Jenika. Vet inte hur man stavar det, haha. Jag gillar Jenna, men ej Jenika. Fast hon är säkert en snäll unge dessvärre. Förlåt, mina psykotiska avundsstörningar ska inte ha här att göra. Skulle inte jag prata om dagen? Vaa? Vaa? Men den är ju så tråkig så jag har ju iiingentiiing att säga om deeeen. Jaja, ivkäll ska jag sällskapa med Hannah när hon tittar på idol och kolla upp an acoustic night at the theatre som jag äntligen fått!

Ingen bra dag idag. Dagens bästa moment var det första, när jag kollade på min ej än omstälda klocka och trodde jag var sen. The relief was awesome. Men sen blev det inga fler bra moments, eller jo ett par kanske. Annars har det varit fucked up från början till slut. Svensklektionen var ångestladdad och hemsk och..nej! Nej nej nej detta händer inte! Nej, nej, nej snälla säg att det inte är sant. Jag har glömt uppgifterna till svenskan. Shooot me. snälla jag dör. Seriöst, det här var fan preciiiiiiiis vad jag iiinteee behövde just nu. Döda mig. Snälla. I alla fall så..nej vet ni vad? Fuck this. Inte ett enda jävla ord till får ni.

har jag lagt upp den här innan? Det kändes inte så.

Sjöfararen

Jag ligger stilla, försöker att inte röra mig. Ibland glömmer jag bort mig och rör en kroppsdel för att sedan ligga utslagen en stund till. Jag granskar marken omkring mig, förundras över dess röda ton. Är det jag, tänker jag, som låtit mitt hjärtinnehåll pumpas ut över blommorna? Jag skulle vilja klappa blommorna, så synd det är om dem. Jag försöker inte ens, lönlöst.
Jag hör ljuden bortifrån lägerelden. De firar sin seger, tycks det mig. De skålar i mjöd för att ersätta det blod som spilts, de tillagar kött på elden för att visa hur många kroppar de stympat. Jag ser ingen seger. Jag ser mycket; livlösa anleten, styckade människokroppar och sönderrivna kläder, men jag ser ingenting som skulle kunna liknas vid seger. Jag tittar upp mot månen och ser hur dess öga glimmar mot mig. Månen försöker säga något, inser jag plötsligt. Det är ett meddelande, så måste det vara.
”Åh du älskade måne” ber jag, så som frun där hemma skulle ha bett. Inte en mans vädjan utan en husfrus yttrar jag. ”Förtälj din sanning, låt mig höra dina toner, låt mig skåda ditt sanna ljus”.
Månen hör mig inte. Månen går ned, stilla och försiktigt som om den annars skulle brytas. Jag vet att det här var min allra sista måne. För till slut är vi alla förlorare, då skiljer inget människorna åt. Vi blir endast humana individer, vi tappar all känsla för stållthet och högmod. Vi blir alla fruntimmer när vår sista måne gått ned. Det ser jag ingen seger i.

Har nu haft en lång, jobbig och ganska okej dag. Orkar inte styckeindela den men ja. Vi började med att ha lektioner vilket var oerhört tråkigt. Sen hade jag sololektion på sånggruppen och det var uuunderbaaaart. Fick sjunga memory och en annan trevlig musikallåt. Sen var jag på spykens öppna hus, vilket är den skola jag förmodligen hamnar på. Men jag har ångest, ångest, ångest. Jag vill inte vill inte vill inte vill inte gå gymnasiet någonsin. Snälla låt mig slippa. Men nu tänker jag dra och showra och sömna sooooooooov.

Rubriken är en översättning av creep. Jag älskar creep lika mycket som..Hannah. Gjorde liknelsen nyss så gör om den.;) aa, idag är det tisdag dårå. Den har väl inte rulat direkt, men den har flutit på.

Den började med att..ursäkta, viktigt meddelande. Emma älskar James Blunt. Ja, nu fortsätter vi. Ja, dne började med matte när jag näästan fattade allt jag gjorde. Detta är en rare grej. Sedan spanska och jag hatar verkligen min spanskagrupp. De får ig och klagar på läraren. Hur fan kan det vara hans fel att de får ig när vi andra inte får det? I så fall är det fel på komunikationen dememellan, men då kan de säga det istället för att hålla på som de mojar de är! Speciellt är jag på träd, som jag en gång kallade henne här i bloggen. Jävla trädjävel! I alla fall. ;)

sen var det fysik som jag klarade mig på och engelska som också överlevdes. Lunchen var inte rolig då, men nu är den. Jag hade en blodig strid med min mat och såg nog inte riktigt klok ut. Kyckling flög och Emma skrek för full hals på matbitar, knivar och allra mest på Halo och Susanne. De undrade. Och jag tänker inte säga nåt till min syster! nej, det där var onödig vetskap. Nu fortsätter vi. :)

Svenska n förflöt och so:n var jätteunderbar. Det finns inget jag älskar så mycket som att verkligen jobba. Jag gör det dock nästan aldrig. I alla fall, så har jag sen jag kom hem inte gjort mycho. Nu ska jag lämna er, med meddelandet att jag tar tillbaka min liknelse. Det visar sig att jag älskar Hannah mer än creep ändå!

Well, läser om twilight-serien (tyckte jag behövde en kur av total njutning nu efter allt) och de nenda jag inte nämnt här är ju denna. När jag lästen den första gången var den oerhört deprimerande och jag sörgde djupt när jag läste den. Men den är ju jättesöt! Kanske är det för att jag kan relatera mer till allt i den nu än då (på ett positivt sätt) men den kändes inte alls deprimerande. Bara fin, fin och allmänt fint! Alltså, det är en grej jag fascineras över. Det är inga bra böcker. Det är det verkligen inte. Det är bra någon form av obestridlig känsla av perfektion som får mig att droga dem. Jag förstår det inte och förstår alltså Onnas och andras skeptiska attityd. Jag menar, det kan ju inte vara nåt kul att läsa..som en bok! Den är antifeministisk, bella är en dum jävel och i övrigt suger det. Men, ja, så är jag ju ofta med mycket. Så inga rekomendationer, bara..ja, skit samma!

Ja, har nu varit och..varit. Sjukgymnast börjades det med, som jag nog sa skulle jag träffa Sara Lilja. Detta hade jag sett fra memot. Men jag upptäckte något spännande. Jag gillar inte Sara Lilja! Hon var verkligen inte som jag trodde och vår kemi stämde absolut inte. Jaja, sen skrivargrupp då.

Vi diskuterade profetior, poeter och diverse hemskheter. Världens undergång var ett hot topic.:) sen åkte jag och mor och hämtade syster, åt på burger king i regnet ("vårrullar? men mamma..jag var faktiskt hungrig!") och hade trevligt. Nu måste jag läsa. :(:(:(

Mycket tråkigdag idag och detta äro bara början. Har punkt att läsa, so att plugga och sjukgymnast och skrivargrupp att gå på. However så blir sjukgymnasten bra för jag skra träffa Sara Lilja, min sjukgymnast från när jag var jätteliten. Det ska jag bli jättespännande att träffa henne igen! Jajajaaa, nu har jag inget att säga, det hade jag inte från början heller. Volymen kallar. Jag vill riva ut dess fula sidor om paul och hans soldier buddies. De är dryga, tråkiga och fula. Så är det.:/ hejrååååååååååååååååååååå. _Eh, upphakning..naj inte alllllllsssssssssssssssss.

namnis: Johanna, kusinis, vad ni ill
åldris: 16 årisar.
speciella minnen: fanta-hatande sen tidiga år, monsoon, ligga trångt i Saras säng med mera
hur länge har jag känt: exakt på dagen minns jag inte, för ovanlighetens skull! var lite lost då ju, just född.
gora gärningar: introduserat Regina Spector, alltid varit "min" kusin och varit bäst!
låt: the call
saker jag skrivit om: none
meddelande till vän: Margareta will rule. Even though I sooo hate it..

Haha, fin stavning. Det var i alla fall något Hannah sa, för jag gillade inte när hon sjöng best friend där som originalet vill. Jag ville ej ha någon new best friend sa hon, så hon bytte ut det mot denna grönsak. Är det en grönsak? Haha, vad lost jag är. Jaja. Nu sistter jag här i ett slightly grabbish mood. Detta var ett tag sen så det känns verkligen jätteskönt! Njutningen äro fullkomlig. Det är lite roligt ändå hur lätt det är att få mig att catch flame. Det finns en hel myriad sätt att få mig att tänka på mina grabbar och jag lovar er..ni kan inte alla även om vissa av er tror er ha de perfekta hjälpmedlen. Vissa är dock väldigt, väldigt bra när de kombinerar och är onda. Agnes och Onna är nog bäst, och i ärlighetens namn de enda som försöker. Jag har tänkt att någon gång försöka själv, så mycket jag kan. Ta en kväll och bara göra mitt bästa för att se hur långt jag kan pusha mig själv. Ett litet experiment. Men än har jag inte vågat, och har inte kommit på hur det ska gå till heller. Provade lite på sikar i vår hög, men jag kan nog bättre än så. Vi får se om jag vågar.:) den här låten är ju dålig! Sådär, åtgärdat. Man kan ju liksom inte sitta och lyssna på dåliga låtar. Det är liksom..ganska..eh..ordet fattas mig. Alla ord fattas mig nu plötsligt. Gammaldags blir det då verkare som. Nu tar snart den bra låten slut. Inget dåligt nu ingemar. men din moj! Sådär, en jättebra låt istället. :D nu drar jag.

Aaa, här är man då en söndag. Har kolosal heartache, och det trots att jag mår jättebra psykiskt. Mycket strange. Men idag har jag varit på espresso house med Sofia och hon lyckades övertala mig till att inte köpa läsk! I mean, moi! :s men jag överlevde detta och allt det där. Vi diskuterade relasioner, ledsagare (Natta vs Sofia xD) och en hel del annat mojs. Alltså, ajajaj! Lägg ner nu, kära hjärta. Nu är det allt nog med sånt här fånigt. I alla fall, vad ska jag mer säga? Ingen aning. Detta inlägg blev kort. Jättejättekort, blev det. Det blev så kort att man knappt hinner ta ett andetag innan den är över. Den och den, det heter det. ;) men kort är det. Varför stavars kort och kort likadant? Kårt, borde det ju egentligen vara. Kåååårt.:D eh ja, hejråå.

Eh ja, rubrikens sence får ni aaaldrig veta. Ikväll har jag i alla fall ätit med Agnes (systers Agnes alltså) och hennes föräldrar. Pappa skämde ut mig genom en kakförrätt till mig och vi snackade som alltid gamla minnen från mårtenskolan. Nu lyssnar jag på en inspelning av aint no sunshine där jag går över Sara i oktav. Jättekul since jag inte kan den. Oj, eh, fina wailingar jag gör. Anyhow, senare joinade Vivianne, Erik och Anna och vi tittade på våra filmer och hade skrattspasmer. Vi spelade även kropp mot kropp (not moi) och Vivvi blev obsessed vid "bröst hand!" eller om det var "hand bröst!" minns inte. Hon sa det, liksom, ett antal gånger eller så. Ja, nu borde jag må bra efter social aktivitet men jag har väl fyllt min kvot av bramående för veckan antar jag så det gör jag verkligen inte. Alltså, det är nåt syndrom jag har tror jag. Så fort något svider till lite sätts hela styrkan in och jag mår rent förjävla dåligt. Kul. Då måste man förklara för alla att det ju inte gjorde nåt, men sen mår man ju ändå skit och det måste jag ju säga för ett annant syndrom jag har är att alltid säga allt om allt. Kolla, jag gör det igen. Ett fint blogginlägg, skulle detta bli. Honesty is a curse and trasy chapman sings like an angel. And she´s a girl.:D nu ska jag verkligen lämna er för det kändes bara dumt det här från början till slut. Look! Too much information again! Um, that too. Look, evil cirkleeee! Nu går jag innan det blir värre.

Hannah sjunger för mig här och jag mår jättejätteilla. Uuuääärrrkkk, som jag alltid säger idag. Alltså, varför gungar jag när jag mår illa? Huuur smart är det? Nu kommer vi fram till att vi förstår varandra väldigt bra här. "tänk hur mycket av våra liv vi har missat!" är bara ett extempl på meningar jag säger som ingen annan fattar rätt. Eller kanske någon. Nu lyssnar vi på enrique iglesias och jag funderar på att mina stavfel inte ens ser ut som stavfel längre. Dessutom hteter det stavfel och inte stav fel, min särtalande vän Ingemar. Oj, nu blev jag hungrig fast jag illla mår och nej det extra ellet var ej meningen. Ellet hette min första mp3-spelare, för den hade en knapp som såg ut som ett punktskriftsell. Den såg även ut som en cocacola-flaska och alla tyckte den var skitcool. Jag storsaknar ellet asså! Oj, jag kanske borde säga nåt. Nu har detta uppdrag blivit gjort. Men lyssnar du på kent nu Hannah? Ja, hon gör. Hon pratar om Amina som vanligt och sjunger fint.:) varför vet ingen annan vad sångaren i kent heter? Det känns som om bara jag vet det i hela vida världen, eller järlden som jag sa nyss. Och jag gillar inte ens kent. Som nog alla vet (inte..?) så är det min stooora sooorg. Jag vill, vill, vill gilla kent. But I don´t och nu lyssnar hon på någon svensk brud. Som nu byttes ut och jag gäspar för säkert femtioelfte gången idag. Snart kommer det folk här. Oj, när kommer de egentligen? Om ett år eller så. Nu flummar mitt heroin sönder swift. Hon har energi för tre och nu pallar jag inte mer blåågning. Men uttala rätt ingemar! Pisk skaruha. Laroux dånar och nu ska jag avsluta.

Aa, haaj. Nu har jag varit hos min kära mormor hela kvällen för mi padre har en herrmiddag. Jag löövar henne och allt hon har sagt. Here you go, om jag minns nåt.

"ooo, är lucia den trettonde i år alltså?"

"Gud i london!"(personlig favorit, liksom ett sånt där herregud-utrop)

vi pratar om en film.
sara: mormor har inte fattat det roliga!
mormor: jooo, att de är tvillingar! (förlåt om ni inte hängde med på den men ja)

vi pratar om Hannahs flygresor.
jag: det blir ju billigare om hon åker hit.
mormor: ja, då flyger hon ju bara inom Sverige! (Gotland är ett eget land, ofc!)

en gammal också.
jag: snart är det premiär på new moon! meen, den har säkert femtonårsgräns! Åh neeej! Fast..vänta nu här..

Aja, måste lsuta inlägget med: björne, åkte, ut!!!!!!! Jaaaaaaaaaa! :D:D eh nej jag är inte alls överreagerande glad! Jag har väl sagt att han heter björne? Pappa döpte.:D aja hejråå.

Idag var det gymnasiemessa här nere. Inte nåt vidare, men yrade runt och killade en hel del gymnasiemojar. Hahaha, glorious spelas. Here she comes with a masterplaaaaaaaaaan! Eh, ja. Min familjs städmusik är något extra. Jag lööövar när min familj städar! Hearts on fire nu, jag lööövar! Aja, messan, vare. Den var ganska trevlig, dårå. Men det finns så många gymnasier och jag orkar inte. Susanne sa åt mig att följa mitt hjärta, men allt det vill är att totalskita i alltihop! I alla fall. Idag har jag även haft ett 30sekunders deeptalk om Sirius med Agnes, haft idrott och jobbat ihjäl mig och umgåtts med syster och hennes underbara friends. Pappa sjunger fiiint som vanligt när han städar. Aja, vi pratade Eriks nya "coola" frisyr, facebook-spel, gymnasier och diverse annat trevligt. Varför är min syster alltid så bra på att hitta vänner? Fast, vissa av mina vänner äger ut hennes, ofc. Äter, skrev jag först. Fint! Nu orkar jag ej mera.

Det här skrev jag i skolan i våras och kom på att den är ganska bra. Så here you go.

Emma

Emma Rävås är en mycket negativ människa. Hon gnäller alltid på något, till och med när hon är glad. Hon gör det av gammal vana. Hon är alltid trött och gäspar sig igenom lektionerna i skolan för att sedan åka hem i taxi, för vem orkar cykla? Hon är groteskt lat och krävande mot allmänheten, som om de skulle betala för att hon fanns eller något. Hennes mun går i ett och 95% av allt hon säger är totalt ointressant. Tystnad är nog en av hennes fobier. Hon älskar alla typer av onyttighet men har ännu inte tagit tag i det där som kallas träning. Hon bryr sig inte så överdrivet mycket om vikten eller om utseendet över huvud taget. Ibland gränsar hennes likgiltighet nästan till äckel och detta trots att hon två gånger smetat kemikalier i håret för att ”bli en bättre människa”. Emma är väldigt skrytsam och älskar att synas och höras. Om en fråga ställs måste hon svara, det spelar verkligen ingen roll om hon kan svaret eller inte. Eller, inte riktigt. I skolan låter hon gärna bli att räcka upp handen, det är mycket roligare att sitta och halvsova och drömma anser Emma. Läxorna gör hon knappast heller, mest sitter hon inne på sitt rum och chattar eller skriksjunger så att familjen får blödande sår i örongångarna. Emma bryr sig aldrig om sådana petitesser utan vrålar på, ju falskare desto bättre om du frågar henne. Om du undrar vilken musik hon lyssnar på, så finns det inget svar. Emma har en varierande musiksmak och kan inte bestämma sig för ett favoritband ens. Hon har i allmänhet svårt för att fatta beslut, att bestämma sig på ett kaffé är rena tortyren. Då gäller det att skaffa sig en speciallité, som alltid funkar. Det har Emma gjort, dessutom det tråkigaste man kan komma på: chokladboll och cola. Det patetiska är att hon mår illa av just det och därför alltid går ut från fiken som en sopsäck. Nu när jag säger att hon fikar måste ni säkert tro att Emma har massor av kompisar. Men i Lund där hon bor är det allt glest. Hon får faktiskt betala en ledsagare för att fika med henne, eller nja, komunen betalar givetvis. Kompisar har hon visserligen, men de bor i Stockholm, på Gottland och på andra platser som kostar en förmögenhet att ta sig till. Ja usch, vad Emma ruinerar sina föräldrar. Ett tack får de inte heller, bara tjat om mer saker. Tacksam är hon inte, den där Emma.

Fast, Emma är inte alltigenom urkass. Hon gör inte läxorna, men hankar sig ändå fram i skolan och i julas fick hon faktiskt hela fyra mvg:n. Det låter inte alltid fruktansvärt när hon skriksjunger heller, något måste hon ju vara skrytsam över och sången är ett exempel. Hon sjunger väldigt bra och folk säger att hon har känsla i rösten. Skriva kan hon också och hennes fantasi är det inget fel på, även om hon sällan gör klart sina verk. Hon har även hört att hon är bra på att spela teater, men det vet hon inte riktigt. Hon hör ofta att hon är självsäker och ”stark”, vad nu det betyder. Hon håller nog med och det är ju en positiv egenskap så länge det inte går till överdrift. Hon är också kreativ när det passar henne och hon kan vara en solstråle om det är någon mening med det. Emma är en mycket lojal vän och öser ständigt kärlek över dem hon tycker om. Hon anpassar sig lätt efter en omgivning och kan vara lite som folk vill, utan att någonsin göra sig till naturligtvis. Som jag sa tycker hon om att prata och har en bra vokabulär, vi får inte glömma bort de 5% av hennes ordflöde som faktiskt säger något. Det ska vi inte underskatta. Hoppas att ni inte ser Emma som en genomrutten tjej, för det är hon inte..det är ju jag!

Usch, börjar vi detta inlägget med. Jag mår inge bra. Har mini-svininfluensa och feber och mojs. Jag borde gå och lägga mig, men det är ju jättejättetråkigt! Man bara ligger där och..ligger! Hur deprimerande som helst. Aja, har det hänt nåt idag? Naj, typ inte. Har mest gått ut på frågan: ska jag gå hem, ska jag stanna i skol, ska jag gå hem? Samvetet vann så jag var i skolan och dog, och nu är jag hemma och dör istället.:) trevligt, är det. Nu orkar jag verkligen inte ett ord till tyvärr, men..eh, hejdå.

Nu har jag varit på moj, som Hannah säger och som jag också har börjat säga. Den gick..allright, ganska fail. Jag fick en liten..faxinmoj och föll ner på en stol helt yr och illamående och typ svimmfärdig. För närvarande skaver skinnet som fan och är otroligt hungrig men har iiinteee lust att äta någon skabbig mat. Jag hatar mat. Jag vill sova och inte plugga mer. Godnatt, alla folk och datorer och..mojar!

Aa, rubriken kommer från den fördjävliga boken på västfronten intet nytt som jag dör av och som verkligen, verkligen suuuuuuugeeeeeeer. Orkar inte läsa en massa i den, men den meningen var ju i alla fall trevlans.

Idag har det varit en händelsefull skoldag, fast inte egentligen. Spanskan var dock dödstråkig, men efter denna var det vaxinering som gälde. Jag är, som många folk vet, vääääldigt rädd för sprutor. Detta visste även Susanne och därför var alla beredda på hysteri, tårar och allt vad det nu heter. Men jag klarade mig med lite hyperventilerande och att riva Susanne lite när den stack. Så, nu har jag vaxinerat mig mot svininfluensa. Varför, undrar ni? Hallå, var inte hon emot det? Jorå, så är det. Men jag inte orkade bry!

På slöjden försvann jag dramatiskt från alla. Jätteroligt, var det. Eller efteråt. Hela skolan letade efter mig, gulliga som de är. Dock hittade jag mig själv först, för ajg är så skillad. Nåja, en random grabb hjälpte mig.

På lunchen gjorde jag nog inget, men sen var det svenska och alla andra tog vaxinet. Varför är jag tidig med det då? Som jag sa till alla: because I´m the masterpiece!
när alla kommenterade sina krämpor efter sprutan utspelade sig detta:
1: jag är alldeles röd!
2: men hallå kolla mohammed, han är ju helt svart!

Sen tea och sen sluta. Borde ha pluggat, men..jag..gjorde..inte..det.:(:(

Eh ja, rubriek är alldeles jättebudskapslös, bara ett utdrag från en gullig låt jag hör på radion ibland. Synd bara att det är en radiolåt. Iallafall så sitter jag här och Honey skall nu sova. Hon gillar att höra när jag blåågar, säger hon. Hon blir trygg av det. Ursäkta mig, men huur kan man bli trygg av en röst som säger "mellanslag"? Nej, hon är ett mystery alltså. Aja, idag har jag mest läst. 45 sidor har jag läst, jag borde ha läst 95. Men liksom..ursäkta då. :( Danielle kommer att slå mig gul och blå och mojs. Men hon hade rättat rädd-mojen och jag fick mvg på den. Det fick jag även på engelskaprovet. Och spanskan, men det kanske jag skrev i gårdagens inlägg. Nu vet jag inte vad jag skall säga. Ingenting kanske. Mitt ben gör ont. Men det är för att jag sitter så konstigt gämt. Det är jättejobbigt och ändå gör jag det heela tiden. Undrar om

2009-11-03 @ 21:39:18 Permalink my soundtrack Kommentarer (2) Trackbacks ()

---

messias

Messias

Han steg på i Eslöv. Håret var långt och liknade spunnet koppar och hans ögon var blänkande cirklar av kol. Det var ingen som undgick att märka att han steg på och ingen visste egentligen varför. Ingen blev förvånad när han höjde rösten och ropade:
”Jag är här, jag är här allesammans!”
Rösten var rikssvensk och artikulerad. Alla satt stilla och väntade på hans nästa replik, kanske vände någon blad i expressen eller tog en tugga av något ätbart men annars var det tyst.
”Tiden är inne” sa mannen högtidligt. ”Domens dag är nu inne och jag skall förtälja eder varthän ni skall föras.”
Ett litet barn började gnälla tyst och mamman tröstade skyndsamt. Alla ville de höra mannens ord, så mycket att det värkte.
”Följ mig” instruerade han mjukt, ”följ mig och vi skall segra.”
De märkte inte hur de reste sig eller hur tåget bromsade in mitt på spåret. Mannen gick av och utan att vara medvetna om det följde de honom. De gick längs tågspåret och lyssnade till mannens ord, förmaningar, varningar och beröm. De sjöng i takt till hans ord och fortsatte gå. Det var först där spåret tog slut som det oundvikliga hände.
”Varför kom du aldrig?” sa någon i folkskaran. ”Varför kom du inte och räddade oss förr?”
Turbulens utbröt genast och viskningar om revolusion hördes redan innan makten fullbordats. Mannen höjde sina perfekta ögonbryn när ordet ”kniv” kunde urskiljas. Han log mot dem, så som en far ler mot sina barn.
”Låt den som är utan synd döda mig med kniven.” fastslog han lugnt. Alla stod de tysta, förlägna och blyga inför denne vise man. Revolusionen dog innan den hunnit kläckas. Upphovet smög upp bakom mannen och lät knivseggen riva upp hans väsen. Hon var revulosionen och nu hade den segrat.

2009-11-03 @ 21:29:57 Permalink my soundtrack Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

well it´s a shame I´m a dream

Jag avnjuter all I wanted, bland det bästa jag hört på very länge. <333333 aj löööv paramore. I alla fall så har den här dagen varit den värsta i mitt liv tror jag. Men det vi iiinte bry nu! Let´s start over again och sånt. Det ska klaras. Eller hur? :) aja, nu vet inte jag vad jag ska babbla om. Snart är det skrivarkursis. Den är bryvärd och bra och sånt. Eh, ja, jag hade liksom ett planerat inlägg i huvudet om hur deprimerad (in the literal sence of the word now) jag var, men fuck that! Let´s go kick some ass instead of laying apathiiic!:D:D eh, ja, det var allt jag ville meddela.

2009-11-02 @ 16:27:49 Permalink my soundtrack Kommentarer (2) Trackbacks ()

---

det fattas en tärning-Johanna Tydell (o.l)

Boken handlar om Puck (Petra, dårå) och hennes liv. Man får följa henne som sextonåring i varannat kapitel och som elvaåring i varannat vilket gör att historien får grund på ett helt annat sätt. Hon kämpar med förlusten av sin far som dragit och kärleksproblem. Låter det tråkigt? Ja, det gör det. Men jag älskar den här boken, inte bara som jag säger. Det här är en av mina favoritböcker of all time. Att författaren läser in den gör den ju knappast sämre och vissa stycken är rentav magiska. Den här har stakat ut riktlinjerna för mitt skrivande så som jag vill att det ska vara. Den slår den mer kända "i taket lyser stjärnorna" med hästlängder, även om jag gillade den jättemycket. Läääs deeen nuuuuuu! (men skyll inte på mig om ni inte bry den era mojar)

2009-11-02 @ 16:14:33 Permalink my soundtrack Kommentarer (0) Trackbacks ()

---

weekend

Den här helgen har varit..mitt enda ord är påtaglig. Allt har den innehållit, men vi tar det från början då I guess.

Fredagen bedrevs med att gå ut med Lukas, sjunga med syster och well, försöka skriva. Sen på kvällen åt jag pringles, såg på idol och hade..hur många breakdowns..3 tror jag. Efter allt detta fick jag sova några timmar innan lördag började.

Lördagen började, well, nej, den började faktiskt ganska urkasst när jag tänker på det. Bedrev dagen med att lyssna på Trasy chapman(stavning?) som jag har förälskat mig i, HON är ju så bra eller hur Hannah? Sen gick jag och Sofia och åt pizza, trodde jag skulle börja tänka på annat. Funkade verkligen inte.

Sen åkte jag och föräldrisarna till Nettan och Peter för middag och snack. Kan inte säga att det var kul. Men, inget att göra åt, I suppose. Bilvägen hem rulade dock, för Honey skrev och sa att allt var ok och att hon kan komma hit helgen efter Örebro! Jag jättejättejätteglaaad bli!<33

Um, inte så mycket mer att säga. Lite citat kanske?
Nettan: Hujedamig..
jag och mamma: Sånt barn han var!
Nettan:?

på en inspelning.
jag inför dramatiskt saraentre: here she goeees!
Sara: you know..*gapsrkatt*
jag: here she..stops.

2009-11-01 @ 14:53:15 Permalink my soundtrack Kommentarer (1) Trackbacks ()

---