*mördar*
jobbit (=
Sv: Uhm. Jag minns inte exakt, men jag bad dig om hjälp med någonting av någon anledning och fick ett sjukt långt blogginlägg a la den typen av blogginlägg du brukar skriva som svar med en mängd invecklade förklaringar på vad jag borde säga, skriva och tänka. Detta trots att du satt bredvid mig vid ett pappersduksklätt bord och flummade med en massa folk jag inte kände. Minns inte vad ämnet för min hjälpsökan var riktigt, men det hade något med vargar att göra. Elelr med någon som kallades Varg att göra (det kallas jag visserligen av ett par av mina vänner, men det var inte mig det handlade om). Kanske åsyftade du den sjukt snygge karln i slutet av min dröm, vad vet jag. Han spelade gitarr som en gud i alla fall. Jag dog nästan. Moder, en sådan karl skulle man ha...
Gav dig en (som J.K. Rowling brukar uttrycka det) revbensknäckande kram som tack också, har jag för mig. Är inte helt säker på hur mycket det uppskattades, men...
Åhå, nu blir jag nyfiken. Vad har du drömt om mig?
Sv: Jo jag har fått höra att jag gör det. De flesta jag känner läser inte ens vad jag skriver, mycket pga det. Så ointressant är jag...
Gitarrgrabbar tycker vi väldigt väldigt mycket om och det här verkade vara ett riktigt praktexemplar. En sådandär som kan spela så själen gör ont, och det är det fan inte många som lyckas med när det är mig de ska ge själsont.
Vad bra ;) Vill ju inte krama folk som itne vill bli kramade, då blir jag rädd. :P
Det är lugnt. Jag tror att folk mår bäst av att inte drömma om mig :P Eller i alla fall glömma bort det fort som skrutt. Jag vet själv hur det är att drömma mardrömmar konstant, så jag vill inte att någon annan ska behöva utsättas för det ;).
