hopelosthead

allt har fallit på plats. så är det förstås inte, men det känns som det. som om allt ligger precis rätt och som att jag har fattat så jävla mycket den här sommaren. jag hoppas bara att det inte bara är som jag tror, för det är ju det ibland. men jag känner mig verkligen stållt över mig själv eller något. och idag är en bra dag! har fikat med Saramänniska och det är alltid sjukt trevligt, och så har jag pratat lite med sarasyster också. det känns inte som om jag har pratat med henne på hur länge som helst. sjöng lite med henne också vilket det också var åratal sedan jag gjorde. jag har nog stängt ute henne väldigt mycket.:( jag har även pratat med älskling och hennes "syskon", iallafall bror och hans skillade kompis. hon var jätteduktig på att sjunga!:o:o och dagens ungdom är fan helt förstörd. jag hatar att barn i låg/mellanstadiet är så o-isolerade, eftersom jag själv var ganska isolerad; jag såg inte på några engelska filmer, lyssnade inte på någon musik förrän jag var tio år eller något och hade definitivt inte tillgång till freaking youtube. detta störde mig tons när jag fick höra om det; själv skulle jag aldrig låta mina barn gå in där. det finns ju ingenting som säger att de inte hamnar på en massa skit. och nu, kära vänner, tänker jag gå och duscha tror jag. sen borde jag sova känner jag...