ack ja, jag säger då det

här sitter man, spanska. ack så jag borde jobba, fast nä. ock vill jag ha mat. men först ska vi ha matte. och allt känns lite dåligt sådär fast inte med mig utan mest runt mig. fast igår sjöng jag låten för mor och syster. mamma började gråta. naw, bryggan i den här låten är söt. mitt fvarfavorit-killers-moment. och slutet suger. och varför måste allt vara så...mycket hela tiden? kan inte alla bara typ...ta det lugnt och sjunga en sång. dricka lite cola och le lite mer. jag skulle gilla det. fast så är det inte. man ska göra val, prioritera, syra sitt liv och tänka en massa fast alltså orka det! alla säger ju ändå att man hamnar någonstans. att ens yrkeskariär bara dyker upp, allt gör det. livet är egentligen skrämmande random. allt bara händer ju. sen förväntas man styra det men äsch. man bara gör vad man vill eller jag vet inte äsch! mög är det alltihop! dock hoppas och tror jag att allt kommer gå bra för dig. oj, jag har inte gjort något. varför gör jag inte i skolan döda mig lite. bara liteminigrann liksom. jag orkar inte med mig själv och min lathet. "och du lurar hela värld enu vill jag bara säga typ hejdå, så jag gör det. hejdå.n om att du är ambitiös" ja precis. ack vilken sanning. jag är bäst som skrev det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0