hopelosthead

Emma lyssnar på annika och det var läskigt länge sen känns det som. fast inte nu längre. men det är fint. och ivkäll (ha! jag sa ju det! jag kaaan inte!) var då folk här. Det var ganska bryvärt och varför skrev jag var? de har ju inte gått precis. men jag har inte breakat down! vadå coolt, liksom?:D men ja vi har ätit fansy mat och svåräten efterrätt och pratat om konstiga saker och jag ivll att de ska gå hem! att ha folk i huset är unnerviiing. :( och åh vad länge sen jag hörde den här! alltså när bluntie är söt, då är han söt. och första tonerna är den här låten är breathtaking. det är även Hannah som nu lyckades få mig att tro att hon kände mirjana. men hon talade ju om en karaktär i vår bok. men det fattade intjag. bluntie vill att jag ska säga hans namn när låten är slut. det är den nu, och jag sa inte hans namn bara för och jävlas. mwaha. nu får lasey och grabbarna ta över med en massa chanting om hur coola kristna är. men så var då coola, folk! äsch, nu ska jag sluta gnälla, bara för att jag kan eller så. godnatt (på rikgtigt för en gångs skull)!