hopelosthead

Alltså jag fattar inte hur man ska veta. Först känner man en känsla och man bara yay det här var en fin känsla och den känner jag gärna lite till tack så mycket. Men! Sen kommer det en annan känsla och man glömmer bort varför man kände den första känslan och kan bara fokusera på den nya känslan och tycker den gamla är ful och onödig. Hur fan ska man kunna handla och ta beslut och vara konsekvent och leva sitt liv på de jävla grunderna? Om man gjorde som man ville hela tiden skulle ju ingen lita på en! Varför förstår ingen det här? Alla ska hela tiden ha svar och tycker att saker ska vara likadana hela tiden. Någon frågar om jag känner mer och jag svarar att jag känner ofta. Makes fucking sence! Och jag tänkte att det skulle hjälpa om jag typ...bestämde vilken känsla jag skulle känna. Och det läskiga är att jag faktiskt kan det. nästan jämt kan jag glömma bort att det faktiskt finns saker i mitt liv som håller på att falla samman. och nu menar jag verkligen, fullständigt glömma bort det! men det funkar inte så och nu kan jag inte komma ihåg det där jag har klamrat mig fast vid hela veckan typ. och förra veckan, egentligen. och nej jag tänker inte börja säga att jag är personlighetskluven och har en inre demon för jag har inte det. men äh jag hatar fredagskvällar och morgondagen ger mig bara sjukt dåligtmående för jag vill inte känna någonting då. spelar egentligen ingen roll vad jag känner, jag vill inte. jag vill inte handla. fuck handlingar helt ärligt. hur ska man veta vad man vill när det jag vill göra just nu är något jag har förbjudit mig själv att göra om och om och fucking om igen? rolig sak för övrigt: det här inlägget kommer missförstås till sin raka motsats. I just know it. Jag är bara trött på att stå till svars för känslor och sånt mög, sjukt onödigt. och jag blir frågad frågor jag inte kan besvara och säger att jag inte kan besvara dem men sen besvarar jag dem iallafall. makes sence. Och sen tar folk liksom fasta på det där man säger för att man måste säga något och kommer ihåg det...the fuck? man kan inte bygga sitt liv runt ett samtal. vad kan man bygga sitt liv runt, då? fuck if I know!>:( nej, nog deppat för denna fredagskväll och off to unblogging we gooo!