dags att orda lite om sommarlovet tycker jag

häromdagen nämnde jag att jag inte är rädd för sommarlovet. det tyckte jag förtjänade ett alldeles eget inlägg (typ, kommer slänga in lite annat skit också), so here goes:

i typ januari och februari klarade jag inte av helger. från fredag eftermiddag till måndag kväll (måndag är ju nästan helg) hade jag i princip ångest för att jag inte visste hur min tid skulle förvaltas. jag satt hemma och stirrade, med för mycket tid och för lite av det där beroendeframkallande skitet som kallas kärlekshormon. om sådant uteblev på vardagarna också var det nära att jag bara la mig ner och dog. men nu är det¨såhär att jag får inget sådant hur jag än gör iallafall. deppigt, förstås, men också ganska nice på något vänster. varför? för nu kan jag ha sommarlov utan att få total panik! jag kan sluta skolan idag och må bra över det, jag kan! och jag ska! imorgon åker jag till usa och när jag kommer hem ska jag vara social, skriva och peppa redding festival så jävla mycket. vara lycklig och inte ha ångest som förra sommaren. plocka massor av vinbär lite överallt. laga en massa mat. skratta mycket. klara mig. nej inte klara mig utan inte behöva klara mig för livet är fan inget man klrarar. jag ska inte sticka under stol med att jag vill ha ett ord från dig idag, men det vet jag att jag inte kommer få för lite realistisk är jag. men det ska nog gå bra. :)

nu till lite annat, och det var mest en liten dialog jag ville skriva ner. jag pratade inatt med en söt (och full) hultsfredsvera och såhär lät det då:
vera: jag kommer aldrig hitta någon. jag kommer leva ensam med fyra katter. och jag är kattalergiker, så då lever jag ut mitt destruktiva med katterna.
jag: men jag dåå?
v: du kan...vara med folk som...ser jättebra! som typ pratar om hur bra de ser hela tiden. "jag är bäst syn i klasse!" skulle inte det vara jobbigt?
jag: ...jo...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0