hopelosthead

har haft frukosttalk med finaste onna och haft gnällmaraton som bara jag kan.

sen ensemble, vi börjar fan bli riktigt jävla bra. känner mig viktig i allt jag gör, får sjunga paramore. kommer inte högst upp men nästan. och jag ser paraleller till livet i allt.

projektpizza med elin, bra samtal. vi pratade om hur jag skulle vara om jag varit din. och det hade ju blivit kaos. vi prtade om hur det skulle vara om jag vore hans. och det skulle ju också bli kaos.

vi prtade om dig, vad grejen är. jag fick höra din comeback som jag missade på plats. dog så jävla mycket fast det var på skoj. subtext är min vän.

åkte till jolanta, vi prtade om rubriken. hon sa det jag inte vågade och jag var speedad.

skrivargrupp. jag tänkte på när man är vänner egentligen. hårfina linjer.

hela dagen har jag kommit tillbaka till vad man kan och inte kan säga. att jag är gränslös. hårfina linjer. men jag tror inte jag är så jämt. hoppas inte.

jag sa att en rad anja skrivit var bra och hugo sa att den "lät väldigt emma". jag blev glad.

jag visade hegrejiskan för både jolanta och gruppen. inser att det var länge sen, att så många inte har en aning. men jag tycka om hegrejiska. älska simpla språk, att allt bli dubbeltydigt. så här det se ut. och det vara strukturerat, ha regler.

har tänkt på hur mycket uttryck säger om en. och hur mycket bra folk det finns. har helt enkelt tänkt en jävla massa.

that´s about it.