hopelosthead

Det har varit en mycket trevlig dag, denna dagen. Husets befolkning ökade med Frida och Boris (kusin med man alltså...och ja, nu är det dags igen, alla dessa namn på kusiner osv osv som ni inte kan lära er efter som de dyker upp lite då och då helt spontant...det blir kul för er) och sen Pia och Henrik, som dock bara kom för att äta lunch. Denna var god och alla chockades över att jag uppskattade vegetarisk lasagne. Alla utom farmor, för hon chockades mest av att folk faktiskt är vegetarianer helt frivilligt. För att ha upplevt så mycket kan hon ibland vara ganska Clueless. Men det får man vara...tror jag.

 

Sen spelade vi en massa kanasta. Har jag sagt hur mycket jag älskar kanasta eller? Det gör jag, i alla fall. Jag är en förklädd kortspelsnarkoman. Det gick riktigt bra för mig och Frida och jag fick många fina högar. Och många fina ess. Jag älskar ess like you have no idea. För jag är lite konstig på det sättet. Nu skolkar jag från att vara social och datorar istället. Pappa sitter mittemot och kollar på hockey. Det är väl kul för honom. Jag ville mest säga hej och meddela att livet är bra.