You can be addicted to a certain kind of sadness

Ibland, som idag, stannar jag upp och undrar varför vi har fortsatt försöka. Vi har försökt i fyra och ett halvt år nu. Trots det svarta som alltid legat där, under huden och i våra tankar, har vi fortsatt. Men för vad? Det blir ju ändå alltid tomt. Det blir fint, folk säger "vad bra!" och "det trodde jag aldrig!", men sen blir det tomt. Nu vet jag inte ens vad som hände. Jag vet bara att du ska någonstans och att jag inte har en aning om var du ska (vart du ska? Jag är för osäker för mitt eget bästa på hur man skriver det där). Jag vet inte vad jag vill, borde göra. Höra av mig I guess. "Is something wrong?" så läskigt inövat. Jag tror jag kan gissa vad du tänker. Inte säkert, men jag kan definitivt försöka. Som du sa: "vi utvecklar inte varandra". Vi gör kanske inte det. Ändå vill jag inte ge upp. Jag är på väg att göra det, så som alla andra gånger, men jag vill inte. Varför? För att jag nog inte kan. You´re the only one who knows exactly what I mean. Du känner mig bäst, vet allt om hur jag tänker. Vi kunde vara tragiska tillsammans långt efter att det ansågs normalt. Nu vet jag inte vad du gör. Det har bara gått en vecka, men det känns som en livstid. Som vanligt när jag inte är där, går ditt liv i dubbel hastighet och jag hinner långt ifrån med från min åskådarplats. Varför jag fortfarande bryr mig om vad du gör? Det är sån jag är. Det gick månader uta natt jag visste, minns jag. Undrar om det var så här jobbigt? Jag kan verkligen inte minnas. Jag tror inte det. Undrar hur jag fyllde ut allt tid? Hur lång tid var det, egentligen? Tre månader? Lite mindre? Känns som ingen tid och som all tid. Som om vi inte pratade på ett år när vi i själva verket mest pratade...for no aparent reason. Men jag saknar dig, okay? Det får jag göra. Och jag ska, ska, ta tag i det. När jag känner att jag orkar. Just nu är alla sociala interaktioner energikrävande, så det känns inte helt lägligt. Men ja, jag tar tag i det. Snart.

Kommentarer
Postat av: Blue

I never asked to be your mixed emotions.
I don't want to be your wasted time.

2013-07-25 @ 17:21:38
URL: http://overkills.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0