hopelosthead

Olle: Jag väljer att ta det som en komplimang, fast det mest lät som något annat. ;) den sista meningen är dock bara onödig. Jag dansar enbart som människa och inte som blind. Punkt.

 

Idag har varit en bra dag, fast också lite konstig. Imorse började den (sluta börja meningar så) med att mitt tåg hem var inställt. Det gjorde dock inget för jag 1) slapp prata om Strindberg och 2) fick fika med mormor. När jag väl kom fram (en och en halv timme sen) åt jag lunch och hade lektion. Vi började spåna till vårt bidrag i julrevyn och vi kom igång! Som vanligt när författarlinjen gör något blir det helt jävla konstigt. Jag älskar oss.:) vi grät av skratt och spekulerade i allas mysteriska liv. Och var i chock. Såklart.

 

Sen fick jag den fantastiska frågan "Emma! Kan inte vi äta skräpmat?" av Åsa. Jag svarade såklart med "jag trodde aldrig du skulle fråga!" så Sibylla it blev. Där åt vi och pratade om en massa halvdjupa saker. Sen plockades vi upp av Anna och Johanna, och vi begav oss på en av våra klassiska hemmakväll-resor. Mycket trevligt, var detta, och speciellt godiset jag köpte där. Nu är jag färdigbloggad. Rubriken är från pang prego och helt irelevant. Den kan möjligen ha någon koppling till ett samtal jag och mamma hade igår. Vi vet inte detta.