More poetry times!

Veckans specialuppgifter, aka uppgifter från septembers skrivargruppslektioner (som jag ju inte varit på why is my Life so miserable).
 
Det sköna är flyktigt
(Uppgift: Käfta emot poeter när de tror att de har alla sanningar. Jag valde Tegners ord "det sköna är evigt." Ja, det fanns färdiga alternativ.)

Det sköna är flyktigt

Vatten i en kupad hand

Lyckan är svår att minnas

Svår att skriva ner

Det fula är bestående

Det kommer vi aldrig undan

Det falska, mörka, bittra

ekar mellan husen

Blir sånger, dikter, tårar

Det sköna är anspråkslöst

Soliga dagar och skratt

Ingen konflikt

Inget som rör upp

Det sköna är flyktigt

Det fula lämnar oss aldrig

 

 

Lyktgubbens visa

(Uppgift, ordagrant:

 Varje kväll, när mörkret faller måste månen och planeterna och varenda stjärna tändas. Du kanske trodde att de lyste av sig själva? Nej, det är en alldeles särskild lyktgubbe som fixar det. Och medan han gör det så liksom gnolar han en sång,

sakta för sig själv... Skriv den!)

Varde ljus, varde jag

Varje natt, varje dag

Tänder upp, släcker ner

Slocknar en, så slocknar fler

Håller koll på alla ljus

Genom fönstret i mitt hus

Där vet ni inte att jag bor

Men ingenting är som ni tror

Ni letar ständigt efter svar

Men varde ljus, varde jag

Nu är jag klar och allt är tänt

Jag lämnar allt som om inget hänt

Ni vet inte vem jag är

Och jag har aldrig varit här

 

(shit vad oemmig den sista är...)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0