Para-para-paradise

Jag är helt slut. Ikväll var det ju musik och mitt band var på bio (något skolan hade anordnat för de som ville), så jag spelade med det andra bandet och det var awesome. Jag har nog aldrig sjungit så högt eller vågat så mycket i hela mitt liv, och det fast jag inte gillade låtarna. Kan ni liksom föreställa er mig waila satan på sweet home Alabama? Det kunde inte jag, men jag gjorde det ändå. Vi körde också andra crazy grejer som son of a preacherman och paradise (därifrån kommer min otroligt oemmiska rubrik). Shit vad skönt det var att få skrika lite! Sjöng dessutom ut här hemma för första gången, grannar be damned, innan idag. Kändes som om jag bodde här lite mer än innan då. Nu är frågan: Hur i hela helvete ska jag få klart en skrivuppgift nu? Den är dessutom väldigt jobbig att skriva. Men what to do, bara att ta tag i den.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0