Päronmannen och andra siffror

Hej alla bloggläsare, här är ett nattinlägg från ert favorit-hopelosthead!
Idag har varit en mycket bra dag. Eller igår kanske...men idag också än så länge! Jaja...på dagen klippte jag mitt hår och hade "fruktstund" (också chokladstund) med mamma på altanen. Det är vår och jag uppskattar det mycket. Det var allt om dagen!
 
På kvällen träffade jag Agnes kompisar, at long long last! Jag kom på ett system för att hålla koll på alla och slippa kalla dem vid namn, nemligen att ge dem siffror efter i vilken ordning jag träffade dem (Agnes var såklart ingen siffra). Det blev upphov till saker som "nr 4, nu skärper du dig!", "hejdå, nr 2!" och klassikern "jävla 6 och 7...alltid är det nåt med dem.". Mer specifikt bestod denna gathering av mig, Agnes, Saga (1), Erica (2), Lukas (3), Linus (4) vars lägenhet vi var i, Edit (5) som jag gjorde wicked med, Jens (6), Tim (7) och Andreas (8) som när han såg mig utbrast "vi har träffats förut! På gayklubb!" så det var ju kul för oss. Hursomhelst beställde folket sushi, men jag och Andreas köpte mat på Vespa istället cause we don´t do sushi. Maten anlände och åts, och mycket samtal hades naturligtvis. Vi i vespa-gänget fick gratis glass därifrån (vi gillar Vespa tydligen) och det resulterade i ett glassbehov hos de övriga. Först testade dock Agnes och Andreas att blanda soja (visst har det en fancy stavning?), kakao och wasabi. Det var tydligen...gott? Eh. Ja.
 
Vi gick alltså och köpte glass till allt folk. Lukas ledsagade, vilket gjorde att vi hamnade i diverse diskussioner om var saker ligger och hur de bara kan dyka upp, vad de där 6 och 7 håller på med egentligen och anat fint. Det är en bra sak det där, även om han låter läskigt lik Viktor. Det gör han faktiskt, men det kan han ju inte rå för. För övrigt hände detta när vi gick:
Lukas (helt oironiskt): Vet du var vi är nu?
Jag (antar att han skämtar): Nej?
Han: ...Right.
Ändå fint. Vi köpte en massa glass, men insåg att vi hade glömt chokladsås. Men Agnes var redig (haha bästa ordet) och gjorde då hemmagjord sådan. Under tiden började framför allt jag och Andreas, eller ja Erica också förresten, sjunga lite improvicerat. Det blev "en glassisk gay-musikal" alltså att alla bara sjöng exakt allt som hände. Gay eftersom Andreas sjöng att han "fångades av Linus ögon." Romantiskt, tyckte jag. Till slut åt vi (de andra mest) glassen och jag fick världens bästa boktitelidé: när maränger dör. Oklart vad denna bok skulle handla om, men ja...det lär väl tiden utvisa.
 
Sen kom vi äääntligen fram till kvällens tema, att leka maffia. Jag orkar inte förklara vad det är, för det är väldigt sent nu, men folk dör och dödar varandra. it´s fun. Och det är här päronmannen kommer in i bilden. Jens (och Tim, men det glömdes fort bort) åt päron under första omgången, och Andreas lackade ur på detta. Jag vet inte vem som började kalla hono mpäronmannen (det var säkert jag), men det blev ett running joke och alla hans alibin handlade om päron. Det var utställningar och växthus inblandade. Annars hade Lukas en rafflande historia om sexförbrytelser av olika slag och en kör och allt vad det var, Edit gömde sig i buskar for no aparent reason och jag var lite smått instabil faktiskt. Vi gjorde detta ett bra tag och mycket fint hände såklart; däribland den ödesdigra flaggstången, diverse orgier och annat obehagligt (lyckligtvis hände inte detta på riktigt), "Jag gillar inte hans anklagande toner!" och "en massa som liknar Lukas." Jag och just Lukas avslutade kvällen (för min del) med en tvåstämmig och fin version av sound of silence. Den här dagen är alltså redan toppad. Nu ska jag sova, för det måste jag verkligen göra nu känner jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0