hopelosthead

Det är humorfestival i stan igen, mina vänner! Visst är det underbart? Jag vet! Vi ska såklart prata om det omedelbart...holy shit klockan är ett vem är jag ens jaja låtom oss fortsätta...eller snarare börja.

 

Igår (som i i torsdags) såg jag "hundra års hits" med Kalle Lind och Christoffer Jonsson. Höjdpunkten från detta var en mashup av öppna landskap och pippi långstrump. Gotta love it, ändå. Kalle Lind var givetvis också the man. What else is new liksom.

 

Idag såg jag Josefiiin! Hon sjöng en massa underhållande låtar och vi lärde oss att barn kan gå klädda i gele. Chocken för samtliga (utom barnet) var total. också chockigt var att jag träffade freaking kringlan utanför och att han frågade oss om vägen! Aaaalltsåå varför finns det ingen läsare av den här bloggen som kan förstå hur coolt allt detta är? Ni är på riktigt sämst och borde lära er allt om pang prego-mupparna ca igår. (Det borde ni eventuellt inte.)

 

Jag såg också Bill bayley! Därifrån kommer den något random rubriken, då en man ropade detta från publiken för att...varför inte. Höjdpunkten därifrån var annars när han spelade abba i Rammstein-version och miley cyrus i kraftverk-version. Jag kan uppenbarligen inte stava till kraftverk men det får vara så tycker jag för det är sent och jag kommer inte på hur man annars ska stava det. Det var nog allt för mig, skulle jag tro. kort men slaggigt inlägg. I know you want it.