hopelosthead

Jaaa, jag ska blogga om melodifestivalfanskapet. Neeej, jag kommer inte att blogga om låtarna var för sig som om det vore kvalitativ underhållning (vilket jag inte tycker att det är). Fast det är ju inte det som var twisten, utan det är att jag var och såg alltsammans live. Fint ska det va. Jag var där med en massa us-folk och styrde upp saker (eller ja försökte). Det hände spännande saker som att en av oss redan hade checkat in och betalt sitt rum, fast hon inte hade en aning om det. Det fanns tydligen två som hette samma sak. Smidigt. Sen kom vi till arenan och fick världens bästa goodiebag (nästan uteslutande choklad, gotta love it) och sen började det.

 

Det var väl helt okay. (Oj vad dramatiskt jag inleder det här stycker ja verkligen) jag och Linus klappade takt med gemensama krafter sådär som vi gör och betygsatte och hade det bra. I övrigt har jag inte så mycket att säga, tror jag, det var ganska händelselöst fast inte såklart. Linus tyckte att jag och Anders Jansson skulle gå till final. Vilken låt jag tävlade med vet jag inte. Sen åkte vi i en väldigt trång taxi allihop och jag och Linus tog oss hem till hotell Rävås där vi sov. Det gjorde vi fram tills idag (grattis Emma till ännu en helt begriplig mening) och när han hade åkt nostaligade jag och övrig närvarande familj om barnprogram och åt prinsesstårta och allt vad det var. Nu ska jag snart...till malmö. Igen. Shooocker.