With progress comes problems, with wisdom comes age

Hej och sånt!
Olle och Annoushka: Nejdå! Klart ni också "får" komma till himlen, hade bara sett lite random ut om ni var med på listan eftersom den var ett sätt att berätta om min dag. Den är alltså längre.<3
 
Den här dagen...jag är i chock, som vi säger på författarlinjen. Den började med att jag försov mig like crazy och vaknade en kvart efter att jag börjat. Så jag kastade mig iväg till skolan, för att upptäcka att vi inte hade börjat. Hela klassen satt dock och väntade på läraren, som inte kom förrän nästa pass. Denna lärare var Fredrik Ekelund, som var där i egenskap av författare (till skillnad från våra andra lärare...inte) och pratade om sina böcker och annat trevligt. Under fikarasten bestämde sig också Christer för att vi borde gifta oss. Mina protester blev inte hörda, så han refererade sen till mig som "hustru". Han är...speciell, kan jag säga. Under eftermiddagen började jag fundera på om jag ändå inte är för ung för att bli författare och vad jag borde göra för att få mer erfarenhet och grejer. Jag kom inte på något, for the record.:(
 
Sen satte jag mig på tåget till Lund, och i denna stad mötte jag en st Elin. Vi skulle se årets Spyken-musikal, men först åt vi såklart på subway och pratade om allt möjligt. Musikalen var sviiiiinbra! Det var lite kul att Annoushka (var det väl?) frågade om hon hamnade i helvetet nu, för musikalen utspelades där. Jag fick se Satan live. Om ni förstod det roliga i det, har ni varit i mitt liv för länge eller något. Satan spelades för övrigt av sångaren i (det numera inte existerande) f-duck, för att öka på det konstiga. Är ni med mig så här långt...vet jag inte vad jag ska säga. Musikalen innehöll också en väldigt, väldigt söt huvudrollsinehavare. Elin tyckte att jag skulle fråga efter hans nummer efter föreställningen. Det...tyckte inte jag. ...Eller?;)
 
Nu byter vi stycke, för det är alltid roligt tycker jag. När jag kom hem fick jag, för första gången, höra min och Elins version av transparent (inspelad i maj 2012) och det var tamigfan riktigt bra! Inte alls som låten ska vara egentligen, men det är irelevant. Det är bra skit ändå. Nu får detta förvirrade lilla inlägg avslutas. God natt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0