hopelosthead

Annoushka: Självklart, och vi måste träffas i veckan! Starka känslor!

 

Idag har jag gått en mil genom skogen. Sådär som jag gör. Eller...jag gör ju inte det. Men idag gjorde jag det och det var trevligt. Jag gick med mina föräldrar, Ia och Jonne. Det var många stenar, många brädor och mycket jytja, men ändå bra grejer. När vi gått klart åt vi lunch i Hörby, because reasons och sen kom vi hem. Ett par djupa citat från mig under gåendet:

"Grenar...de är som stenar...fast inte riktigt."

"Blandningen av skugga och sol måste bli...skola."

 

Nu är jag här. Sitter i nattlinne, äter popcorn och lyssnar på Florence. Är trött på nästan alla människor i mitt liv. Okay inte sant, men just nu orkar jag bara inte med de flesta. Folk är så...mycket. Eller jag vet inte. De är störiga bara. Det kanske är jag som är det. Jag vet inte. Men imorgon åker jag till Ulricehamn och chillar med livet. Det känns väldigt bra. Och nästa vecka ska jag visst till Stockholm. I am down with that. I Think. Jag får bli mindre iriterad tills dess. Ses i Västergötland hursomhelst.