Victoria
Victoria
Personer:
Lina, 22 år.
Jonathan, 27 år.
Susanne, 53 år. Expedit på caféet.
På ett café i Växjö. Lina sitter ensam vid ett bord med en kopp kaffe framför sig. Jonathan sitter vid ett bord en bit bort, också han ensam. Han reser sig upp och går fram till Lina.
JONATHAN
Jag vet vem du är.
LINA
Jaså? Upplys mig.
JONATHAN
Jag vet vad du heter.
LINA (sjunger)
Jag vet vad hon heter, men jag kallar henne Tess.
JONATHAN (sätter sig ned vid Linas bord)
Det var länge sedan sist, men du lurar mig inte. Du kunde aldrig det, Victoria.
LINA
Vem är du och vem är Victoria?
JONATHAN
Jag såg det så fort du kom in. Du går precis som förr. Du har samma handväska och samma sätt att röra ner sockerbitarna i kaffet. Du försöker prata annorlunda, ”finare”, men du kan inte dölja var du kommer ifrån. Jag visste att du skulle komma tillbaka. Och jag vet att du skäms, Victoria, men allt är förlåtet. (tar tag i Linas hand) Jag har saknat dig och jag vet att du har saknat mig också. Du behöver inte gömma dig, Victoria. Jag älskar dig fortfarande.
LINA
Jag vill att du går. Nu. Jag vill att du lämnar mig ifred och aldrig tar kontakt med mig igen. Är det förstått?
Jonathan reser sig upp, går runt bordet och griper tag i Linas axlar.
JONATHAN
Du kommer inte undan, Victoria. Förstår du? Jag kommer alltid att älska dig och du kommer alltid att älska mig. Det vet du.
Lina försöker slita sig loss. Susanne stormar ut från bakom disken.
SUSANNE
Bete dig, Jonathan! Nu går du ut härifrån och lämnar flickebarnet ifred. Victoria kommer inte hem.
Susanne och Jonathan lämnar scenen. Lina sitter kvar en kort stund, innan hon också reser sig och går.
