Det är inte grädde, det är keso

Blue: nej. Startsidan på bloggen.
 
Nu har jag haft en Amazing helg. Och den är inte ens slut än! Men i fredags firade jag fölsedag med några av mina favoriter. Dessa var Marie, plockahontas, Karl, Jeanette, Robert och Olle. Vi åt god mat, drack gott vin (eller annat men jag vill aldrig missa ett tillfälle att lovprisa tanya, lev med det yall) och hade väldigt märkliga samtal. När Karl får diktera konversationen blir det oftast så. Senare pratade vi dock om en mystisk kvinna och hennes fåglar, vilket var ganska fantastiskt och lite mer begripligt. Jag fick också presenter! Det är bra tycker jag. Dessa var choklad, vin, en kniv + knivslipare (vilken jag hotade folk med hela kvällen) och en flaska euphoria för att euphoriagruppen är bäst. Obviously.
 
Sen åt vi också efterrätt, vilket Robert var ovanligt taggad på, men med all rätt för det var semifredo! Jag älskar semifredo, yall. Ni har antagligen inte ätit det (om ni inte var där), men ni borde! Konversationerna fortsatte att spåra ur och lagom till att min familj kom hem kom gitarren fram. (Säger jag som om det bara finns en i hela världen...) Vi sjöng då bland annat en mycket intressant skånsk blues om att det var både min och Saras fölsedag, fast ändå ingens, samt mycket om banjoar. Marie och Plockahontas spelade en fin födelsedagssång till mig (med scones i) och allt var fint och sommarnattigt och bra. Folk åkte hem med jag, Marie och Karl drack White russians, sjöng och var lagom djupa fram till tre. Vill tacka alla igen för en underbar kväll, även om jag inte kan göra den rättvisa i skrift.
 
Igår var jag lagom trött, så jag trodde att inget skulle hända. jag bara tittade på bunheads och märkte böcker med syster. Men sen skulle jag plötsligt till havet, så jag åkte dit med Marie och Plockahontas. (Nu sa jag "havet" på samma sätt som jag sa "gitarren" innan. Som att havet är en plats. Det är ju i och för sig samma hav, så.) Där badade vi, och det har jag inte gjort i Sverige på sju år. Det var Amazing! Marie hittade fina stenar (söta) och jag försökte få ihop vad som hänt kvällen innan egentligen. Det gick ganska bra, tycker jag. När vi badat klart åkte vi hem till Marie. Vi duschade och sånt, och på grund av min glömska kom jag ut som slacker-feminist (eftersom jag glömt ta med en bh och fick gå utan, i klänning och allt, vilket var ett trauma okay), vilket vi sen pratade om en del i diverse väldigt olika kontexter. Jag och Plockahontas gick och handlade viktiga saker (typ mat) och jag märkte att han är ungefär lika dålig på att handla som Linus i Växjö. Det sa er inget men det är ganska dåligt. Han lagade sen mat, så det är okay. Vi åt denna och sen chillade vi med livet i Maries soffor. Vi skulle äta kladdkaka, men den blev väldigt mysterisk, så det blev inget. Rubriken kom till i denna veva också. Men vi åt chips istället så de tvar inget trauma. över lag en väldigt fin kväll, som avslutades med hemresa och långt deeptalk med Plockahontas. (Det är ett väldigt långt namn när man ska skriva det många gånger. Längre än hans riktiga till och med. Varför är jag dum i huvudet?)
 
Idag firar jag ännu mer, för jag ska ju åka iväg på min riktiga fölsedag (eller imorgon snarare). Så vi hade stor fölsedagsfrukost och familjepresenter idag. De hade varit söta och köpt en massa saker vi kommer att behöva, av väldigt varierande slag (allt från silvertejp till tallrikar), så de tsåg ut som om vi var de mest bortskämda människorna någonsin. Det var ganska fantastiskt ändå. Sen har jag pratat med Hannah och skrivit detta, och ikväll ska vi fira med mormor och selen-familjen. Jag är ändå pepp. Nu säger jag och barty the Blackbird hejdå, för nu ska jag publicera kryptiskt mush. Woho.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0