Everything happens so much

rubriken kan ju vara de sannaste orden ever. Det är tydligen en robot som har tweetat det? sjukaste. Men det är inte lika viktigt som detta: Jag är hemma igen! De är klaaaraaaa! De skulle varit det igår, men det var de inte. Fast de glömde säga det. Så här kom jag med mina grejer och så var inget klart. jag och mamma var...arga, kan man säga. (Min granne knackar i väggen. varför gör han det? Creepy.) Så nu är jag här. I själva livet har ytterst, ytterst lite hänt. Igår projektade jag lite med Sofia och sjöng understämmor. Sen hände inget som sagt. Jag överdoserar på läsk. Och väntar på Christopher. Som sakta, sakta är på väg! That's just what he does. Förstår inte denna livsstil. Och då är jag ändå tydligen väldigt långsam, enligt mamma. Rimlig dialog mellan oss, btw:
Mamma: Jag multitaskar så mycket att jag inte har en aning om vad jag gör! Igår var jag på två möten samtidigt!
jag: Gick det bra?
Mamma: Nä.
Jag: Då kanske det inte var så hållbart?
mamma: nej...
 
Så det hände. Yay. Jag är trött jag vill sova varför måste han jobba så sent? Och typ äta middag och ha 28000 andra jobb? Det inkräktar på min sömn! (OBS I'm kidding honey this is not serious. Ska nu sluta ursäkta mig i parenteser that was nostalgic usch.) Eh, ja. hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0