lightning round twotwotwotwo

Hej hej hej här är jag igen! Liiite tipsy kanske men också glad. Idag är sista dagen i denna by som jag ej vet namnet på så ni bryr er inte. Vi vaknade och fick veta att allt flippat ur i nice, som vi alltså *nästan* är i. ...yay. Men vi strandade ändå för liksom, vad gör man ens? Vi fann två stolar så jag och pappa slutade gnälla hela tiden om hur mycket vi hatar sand. "Det här är mer civiliserat", sa vi. (Side note: Vet inte om jag kan stava till civiliserat. En gång började min svensklärare i högstadiet gorma om att jag inte kunde stava civilisation inför hela klassen. Resultat: kan inte.) Så jag satt i min stol, i skuggan, ibland med klänning på. Det var ett bra liv!
 
På kvällen åkte vi först till staden nära oss, som kanske heter Antibes. Där gick vi på smågator och tittade i affärer och satt på en bar och tittade på kyrkor. Det mesta var tråkigt. Men sen åkte vi "hem" och åt en jättelång middag! Då kom jag på den bästa (och skrytigaste?) idén: Lightning round trip! Som typ var att en sa en resa vi varit på, och sen gick vi runt och sa minnen därifrån. Sen fick nästa säga en resa, eller ropa som i rubriken, och då gick vi ett varv till. Ibland gick vi typ fem varv. Samt bonusminnen. Det var top Comedy! Speciellt för Syster som skrattade sönder åt en historia om när vi var på Teneriffa -99 och jag ville bada och så insåg mamma att hon fick panik på djupt vatten så då fick jag också det. Det...var inte så kul i skrift nä. Jag kom också på att jag ofta var ledsen på resor. Behöver nog typ hjälp? kanske det ja. Men här är jag glad förutom att jag saknar Christopher/plockahontas/klockiplockplock! Det sista är vad mamma och syster kallar honom. Rimligt. God natt hursomhest.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0