man kan väl vara trevlig, för fan

Hej hej igår var en bra dag, faktiskt! Känns som faktiskt just nu pga morgonvånda. Anyway. I skolan fick jag höra av Camilla att jag var "den piggaste hjärna hon träffat" (?) och vi konstaterade att jag var en människa med tunga anslag. Jag skrev en helt påhittad text, oc hdet är inte varje dag! Vi skrev om ett hus, vilket var en av mina favoritövningar någonsin pretty much. Kul, helt enkelt.
 
På kvällen kom Niklas hit! Vem då, undrar ni? niklas Karlsson, från four blinds och min barndom över lag! Vi hade inte setts på tre år, men nu var han i stan så vi passade på att hänga. Det är så bra att umgås med någon med en helt annan världsbild än jag. han tycker det är fullt rimligt att gilla dansband, spela in lasse Stefanz-ish telefonsignaler (detta var dock hilarious as fuck) och bo ute på landet där man inte ens kan få hemkörning! Det sista blev aktuellt eftersom vi köpte mat från olympia. Jag älskar olympia men det var ju inget nytt kanske. Vi åt denna mat och pratade mycket om gamla obojnummer (=taltidning för blinda barn som betydde myyyycket för oss) och gamla minnen såklart! Klassiska studiouttryck dammades av och gamla blindträffar analyserades precis som det ska vara. Vi lyssnade lite på Majas magiska händer (för det måste man ok) och sen fick han spela på julia the synthsak. Vi spelade såklart four blinds-klassikerna vi undrar, förlåtelsens visa, jag vet och jag vill inte se. Ibland lät det till och med bra! Vi hann prata lite om harry potter också (det måste man också!) innan han åkte igen oc hjag somnade, fast jag var orimligt speedad. Nu måste jag springa till busseeeen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0