Don't fuck with my head, you could have been anyone you know

Den här rubriken betyder ingenting för er. Den betyder mycket för mig, men det är lite svårt att förklara. Världen är, rent generellt, lite svår att förklara. Först skrev jag "världen är regn". Det är också sant, känner jag lite spontant...
 
Jag mår illa. Det kan vara ischokladens fel. återigen skrev jag fel, nemligen "ischokladens film". Vilket det här kanske är. Jag svettas i morgonrock och fryser med dramapop. Somnar och drömmer om att äntligen få fråga allt jag vill veta. Vad som hände, var du hamnade, hur du tänker. om du växte upp, växte ihop med dig själv eller kanske med någon annan. Det var vackert. Starkt, typ. De händer ibland, de där drömmarna. De känns alltid väldigt verkliga och jag blir alltid lite förvirrad när jag vaknar för nej, kan man tänka sig, du bryr dig inte om mig nu heller. Jag bryr mig inte om dig heller. Men det gör jag ju visst.
 
Sen drömde jag annat. Desperata stressdrömmar om samtal jag inte ringer idag. Om förklaringar som inte behövs och tid som inte finns. Nu fryser jag i morgonrocken också. Brukar skämta om att jag är i klimakteriet för att jag har tappat all temperaturreglering. Mobilen låter och det kan ju eventuellt vara därför jag fryser. Jag överdramatiserar som vanligt allt. Lever on the edge men att sitta upp är oftast lite för komplicerat.
 
jag tror att drömmen ville påminna mig om hur självisk jag kan vara. Hur otroligt påfrestande jag var mot dig när det begavs. "Jag hatade dig en hel sommar", sa du i drömmen. "Det förstår jag", svarade jag. Men drömmen ville också påminna om hur mycket jag kan ge om jag får. Hur mycket jag vill ge någon annan. För jag kan, om jag får, och om jag slutar vara fullt så här motbjudande. Jag vill ge precis allt. Det kan man aldrig. Det i sig kanske är problemet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0