hopelosthead

Jag anser att 2017 hittills inte har varit särskilt bra eller intressant men jag kan ju prata om mitt nyår åtminstone. (Förlåt, Emma december, vet att du kommer bli helt ledsen när du läser detta och är peppad för att uppleva året.).

 

Jag var himma med mina föräldrar, Ia och Jonne, Anette och Håkan och Cia. Jag var Cias dejt, men hade inte köpt en blomma så jag var sämsta dejten. Vi åt fancy mat, pratade och sjöng snapsvisor som ni ser i rubriken. Tror att det var Ia som ändrade texten men det är något oklart. Jag och mamma skrev dessutom ut byn gamle alkis (snapsvisan som jag var med och skrev) och alla sjöng den mycket glatt. Jag var avundsjuk på barn-efterrätten som de två barnen i sällskapet åt (jag fick dock rester dagen efter så jag är nöjd) och folk shottade kanel-guld-vodka. Som var ganska gott, faktiskt. Vi tittade på raketer och jag fick tid att prata med Ia vilket jag alltid uppskattar. Sen lyssnade vi på musik, drinkade lite och pratade såklart. Jag hickade sönder allt och slutade först när vi lyssnade på nån annans film och sjöng med. Varför vi gjorde det från början vet jag inte riktigt. Det var ett mysigt och lowkey nyår, precis som jag behövde.

 

Igår spenderade jag med att ligga i soffan med mamma och titta på Gilmore Girls och äta chips. Hela dagen. Det var faktiskt ganska fantastiskt. Jag har inte så mycket att säga om det, för det hände liksom inget. Ej heller idag. Men igår natt lyssnade jag på Frida Hyvönens album på svenska och det innehöll 1) fina texter, 2) fantastisk produktion och 3) den absolut starkaste låt jag någonsin hört, tror jag. Fredag morgon, heter den. Ni måste höra den tack. Nu lägger jag ner 2017s första riktiga inlägg!