hopelosthead

Det är något nytt att ligga i timmar och inte somna. Inte för att något rör sig i mig, utan kanske för att ingenting rör sig. Jag har mer energi nu än på länge. Tänker på framtiden utan att vilja trycka på stopp. Vad jag ska göra när jag blir klar med det här. Om jag ska bo kvar eller hamna någon annanstans. när det gäller dig har jag energi nog att räkna bort mig själv. Det ser manipulativt ut men är bara ett annat sätt att tänka. Vill inte vara ploster vid dig. Du räknar upp för- och nackdelar med olika alternativ och jag vet att min åsikt är helt irelevant. Så ska det vara. Det ser rimligt ut men i den faktiska verkligheten blir det bara underligt. Varför går vi när vi inte kan komma fram? För det kan vi ju inte! Mitt liv är här och jag är inte redo att hamna någonstans alls. Fast jag kanske borde. Allt annat blir så meningslöst när jag tänker på det...att vi helt uppenbart ska åt olika håll.

 

Det är ju svårt nog här. Att vara den som frågar, vara den som söker sammanhang fast jag varit här så länge jag levt. Jag har inte vänner lite överallt att falla tillbaka på. jag har några här, det är mest det. några som faktiskt finns. Inte många som finns för annat än häng då och då. Inte många jag kan finnas för. Kanske bara en eller två, jag vet inte. Du är en av dem men inte mitt liv. Det är ju bra men det är det som skulle krävas. Jag ha r energi nog att tänka så, men slänger mig fortfarande om halsen på folk. Vill ha ett upptaget liv och inte sitta ensam. Vill kanske matcha dig. Gör egna för- och nackdelslistor. Du stöttar mig vad jag än gör, säger du, men inte om jag stannar. Fast vi säger inte så. Vi säger inte att du inte kan stanna och att du nog faktiskt inte vill ha mig med. Det handlar om dig. Du skulle inte veta var du skulle göra av mig. Vad jag skulle göra där och vem jag skulle vara med och vem som skulle hjälpa mig att förstå. Du skulle inte ha tid. Du vill veta hur jag lär mig hitta och du vet verkligen inte vad som krävs för att vara jag på en ny plats. Jag är inte äventyr. Jag vet inte vad jag gör. Vart vi ska, vart jag ska. Om jag ska bo här, leva folkhögskolelivet rätt eller plötsligt byta land. Ingen vet. Fast kanske jag...kanske jag vet. Förmodligen inte.