This has gotta be the good life

Paulina: Det var det verkligen! Och du kan va en bagatell.
 
Här ligger jag i min säng och lyssnar på ett extra bra pang prego för att få energi att sammanfatta den här helgen. Eller vad som är kvar efter förra inlägget. Det var en intensiv tid igår, för då var det först release med jane bond! "Alla partyn är releasepartyn när jag är med", som jag sa. Vi releasade att vi finns på spotify nu ju! (I två månader har vi funnits där men ändå.) Vi åkte till Karins (fiiina) lägenhet, soundcheckade, peppade och insåg kvällens dråpligaste: Jag och Wicky hade samma klänning. Helt utan planering. Diva-klänningen blev den kallad. Men snygg som fan är den, det ska ni ha klart för er.
 
Folk kom dit och jag spenderade en stund med att prata med Karins son. Vi pratade om "someone please call 911" och att visualisera låtar och lite annat samt lite medicinsnack. Men folket dök upp som sagt och snacks åts, av både människor och en liten hund som åt upp allt han kunde hitta. Folk pratade om tråkiga saker, jag och pappa skålade för att vi inte jobbade på tetra pak och folk krigade om sittplatser. Vi fick jättefina badges med vår logga på av ia (presentdrottningen som alltid) och sen spelade vi! Vi spelade akustiskt och det lät riktigt bra! Mamma sjöng en vers på vår låt highway one, mashupen lät riktigt bra och vi hade kul vilket ju är det viktigaste. Tårta åts, vi peppade mormor inför livsval och stämningen var bra.
 
Men inte tillräckligt bra, tydligen, för jag åkte iväg då. Mormor körde mig till vildanden, för jag skulle på fest 2, hos Laura! Jag fick en välkomstshot och samtal pågick. Jag träffade en kille som sökt in till författarskolan i år, kul! Han hade dock sökt in förra året också och då, enligt honom själv, kommit 437:e reserv. ...Hur är det möjligt? Och hur är det möjligt att jag kom in? Sjukaste! Och sen blev det dans utav helvete! Vi dansade och skriksjöng olika rimliga och mindre rimliga låtar (Downtown med macklemore, inte rimligt tyckte jag) och mellan varven stod vi på balkongen och jag passivrökte när Laura aktivrökte. Jag vågade föreslå en låt (cray Life), drack vodkadrinkar, och hängde på Laura när hon hängde på mig när de andra hade håkan hällström-hets (så kallad hhh). Det där var fan min konstigaste mening ever men skit samma. Det blev väääldigt sent och det märkte nog min kropp av, för jag fick en obehaglig yrselatack när jag skulle åka hem. (Det var inte alkoholen for the record, det kände jag av.) Fast det gjorde inget, för när jag låg där på golvet sa folk bara att jag hade snygga skor. Det hade jag verkligen! älskar dem.
 
Men hem kom jag, och det var väl tur, för idag skulle jag träffa Natta! Minns ni henne? Hon var min ledsagare 2007-2011. Vi sågs i stan och satte oss på ett helt nytt fik i solen. Hennes norska pojkvän var också där, vilket var överraskande och kul. Jag förstod nästan allt han sa! Hon bjöd på fika (<3) och vi berättade vad som hänt i våra liv och var nostalgiska över dåtiden i en timme. Det var riktigt kul att bevisa vilka steg jag tagit som person under de här åren, det är ju enormt! Och så sjukt att Natta finns, ens. Sen åkte jag hem, försökte göra lunch (vilket resulterade i en krossad tallrik och ett bränt Emma-finger) och chillade. På kvällen åkte jag him och hade grillpremiär. Vi kunde sitta ute och äta och det var riktigt fint. Som livet är mest, tydligen. Ursäkta superpeppen. Men nu måste jag verkligen sova!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0