You're really an ugly girl, but I like the way you play

Allltsååå you guuuys jag klarade det! Jag är tillbaka som en gigande människa! när jag åkte in till malmö igår tänkte jag mig att det skulle bli väldigt antiklimaktiskt, typ hej nu sjunger jag mina låtar nu glömmer vi det nu sjunger några dåliga sina låtar. men! Jag kom dit, träffade lilla (jaaa) och sen kom uppvärmningsakten på scen. The Öresund triplettes, heter dem, och alltså. Alltså! Kontrabas (som enda instrument), fantastiska stämmor, en svincool cover på all about that bass och en ännu bättre tolkning av comes love. Jag älskar comes love! Jag och Lilla gjorde små pip åt alla fina stämmor och grejer och jag viskade "we have so much work to do" hela tiden. Because we do.
 
Sen började den öppna scenen och det första som hände var improv. neeej, tänkte jag, detta kommer bli fruktansvärt. men det blev det inte! De gjorde fantastiska små scener utifrån vad vi gav dem, till exempel sa jag att min podcast hade fått en hater och det spann de vidare på. Så kul! På det följde en dude med gitarr och fiol (okej två dudes då) som sjöng om elefanter, en annan kille som sjöng på svengelska och något märkligt experimentelt med saxofon. Och så vi, då. Vi spelade "åk vidare" och jag hotade publiken till att sjunga med, vilket de gjorde! Vi hade en Amazing tid och sen spelade vi våren och allt glittrade. Musikerkillarna i publiken var sjukt peppiga och efter att vi slutat spela följde improv-tjejen oss hela vägen till vinet (det var långt dit). Efter en stund åkte vi hem och jag delade taxi med mycket glada människor som tydligen kunde färdtjänsts hela historia. Så, definitivt vinst på detta. om jag ska giga mer? Ja, svarar jag. Ja det ska jag göra. och det är fredag idag och solen skiner (tror jag?) och livet är en enda festlig liten...boll. Typ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0