My name is ruin, my name is vengeance

Sååå jag bloggade ju sist från bilen till göteborg. Där var jag i hela fjorton timmar! Rimlig tid ändå. Vi kom fram, installerade oss i Johanna kusins lägenhet (utan att träffa henne) och sen åt vi middag på en pub. Jag älskar pubar hörrni. Sportmatcher pågick på tv:n, goda pommes åts och vi pratade förvirrat om salsa-partys och annat vi inte helt förstod.
 
Mennn sen gick vi ju på konsert! Vi kom precis när förbandet nightmare air började, och de var väldigt mysiga. Svinbra trummor, en helt okej sångerska och riktigt nice gitarrgrejer. Och sen var det garry numan! Nä ni vet inte vem det är, det är okej. Han är kickass. Allt var dystopiskt och synthigt och rubriklåten var en highlight, förutom "doodoo" som jag kallar den, fast den heter our friends electric. Det var fan life. Jag var så trött att jag nästan somnade stående dock, så vi skippade encoret och åkte "hem" igen. Och sen sov vi, fram till 06, för då åkte vi hem till lund. Det var tydligen viktigt att de andra...skulle jobba. Vi bokstavslekte oss hem och sen har jag sovit, ätit chips, lyssnat ikapp på poddar jag försakat och pratat med Lilla och Hannah. Med Lilla hade jag en lång rant om brevväxkling med seriemördare och sen hamnade vi i snåriga diskussioner om feminister jag inte gillar (japp de finns) och annat jobbigt. Och nu ska jag sova igen, I am very excited.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0