Jag har aldrig varit i mexico på vårlovet

Hej bloggfolk, I'm back again. Er favoritbloggerska. Haha jag är 0 personers favoritbloggerska, utom kanske min egen. Om ens det. Men igår träffade jag en av den här bloggens första läsare, som dock inte har läst på flera år, but still. Och vem kan det vara: jo, Sandy såklart! Det var...tre år sen vi träffades, men nu var det dags. Och vi poddade! Podden firade myndigt och ni kan se fram emot Läckberg-diskussioner och pepp inför en framtida musikal? Kanske?
 
Efter podden umgicks vi allmänt, nu med hennes son Julian. Som inte kom ihåg mig! Han har träffat mig...många gånger! Men han har ju blivit stor nu, vilket är helt sjukt. Vi drack ful-cola, lyssnade på musik, sjöng med (jag och Julian sjöng one kiss väldigt fint), lekte frågelekar (de var väldigt märkliga) och mindes väldigt mycket kul. Till exempel gammal paprika och pulver i näsan. Vi lyssnade på inspelningar från när Julian var liten (och tuggade på sin kam), åt kyckling med ris från en söndrig riskokare, upplevde hur Julian berättar en historia (han: den heter pojken för länge sen. Den handlar om en pojke... jag: som var för länge sen?) och lekte jag har aldrig, vilket kanske kan tyckas vara en märklig lek för sammanhanget, men så kul. Rubriken förvirrade oss mycket tills vi insåg att det var översatt från engelska och att åka från usa till mexico på spring break är ju en grej. Jag drog cancerskämt om ingefära och var rimlig och åkte hem mycket senare än vad jag hade tänkt.
 
Och vet ni vad jag fick veta när jag kom hem? Jag kom in på magisterkursen! Jaaaag har nåt att göra i höst, och ska ägna mig åt konstnärlig forskning, tydligen! Så kuuuul!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0