So don't cry your heart out when she's nothing but a memory

Hmm. Jag är hungrig. Ska jag unna maj lite vindruvor till bloggandet? Skaaa jag dricka lite cola till druvorna? Skaaaa jag det? Ja, det ska jag, och jag gör det. Vikken dröm.
 
Men ja, hej. (och dääär kickade ångesten in över att jag tog en cola.) Jag ska prata om min gårdag, som seden bjuder, och då var jag i Dalby hos Anna N. Vi hängde först i deras vardagsrum med hennes dude och vi pratade om väldigt små städer, vilket resulterade i en lång och urspårad tanke om att hela forsa (där anna kommer ifrån) ska fyllas av tvillingar. Så man bara...går där med sina tvillingvagnar. jag kan inte riktigt förklara men jag skrattade så jääävla mycket. Sen stängde vi in oss i kreativa rummet och där poddade vi! Vi pratade om djur och twiligt och försökte lista ut vad memes egentligen är. Jag vet på riktigt inte. Efter podden blev jag extremt sugen på att lyssna på amy Diamond, så det gjorde vi! Två hela album! Jag skrek högt åt olika tonartsbyten (seriöst, Lilla, check that shit out), vi blev känslosamma till it can only get better, Axel kom in och undrade varför det var så jazzigt men med så sämstig produktion (det har jag undrat i fleeeera år), Anna blev nostalgisk om somrarna med sin golfspelande kusin (som tydligen är provs i usa nu?) och jag insåg att rubriklåten är en superfeministisk låt. Bästa. Vi smidde framtidsplaner (yall are not prepared), fangirlade över livet enligt rosa och hade en jättebra tid. Meeeen sne fick jag vänta i en och en halv jävla timme på jävla färdtjänst. De hade tydligen en mardrömsnatt där. Men jag kom hem, och då åt jag lasagne. Att äta mat mitt i natten är ju typ det bästa som finns? Och idag har jag mest försökt få ihop mitt lilla Life. Det är så mycket som händer hela tiden. Vilket ju är kul, och jag är så jääävla tacksam, men ändå. Så...mycket...hela...tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0