Och ni kan trycka paus om ni inte kan hantera hybrisen

Sitter i solen och är en jävla zombie i detta nu. Borde gå in och hämta en banan för jag är jättehungrig men jag orkar inte. Har sovit till halv ett. Blä jag är så trött så när jag skriver låter det som kryptiskt mush ju? Och jag kom inte in på skrivpedagoglinjen så allt kan ju dö i en jävla brand tack.

 

Men det är inte det jag ska prata om, eller det kan jag väl, men jag vill inte. Jag ska prata om igårkväll, för till slut fick jag tag på folk och kom in till stan. Jag hängde med Saga och hennes kompis Nils på området där vi till och med fick sittplatser! Vi pratade om Sagas okunskap om hur man är vuxen (samt att hon tydligen ser ung ut) och vad hives ens är för band, och sen hittade Anna H oss och vi gick mot scenområdet. För Silvanaaaa skulle spela! Och det var så himla fint. Hon spelade många nya låtar ("jag har en grej...jag ska visa er..." <3), energin var out of this World såklart, dans pågick vilket förvirrade alla, jag ropade med i alla låtar jag kunde, det kändes som om det finns hopp för oss och mig och alla men samtidigt tänkte jag på vad som skulle hända om silvana och beatris gjorde slut och fick undergångstankar. Eh, okej. Så när jag väl kom hem hade jag en orimligt hög hjärtrytm och allt kändes bara inte ok. Typiskt mig. Men solen skiner och snart ska jag äntligen handla mat det kommer ooordnaaaa sig


I was working as a waitress in a cocktail bar, that much is true

Välkommen till en solbloggning från er ytterst slitna karnevalsfestare! Vilken tur att det bara är lundakarneval vart fjärde år, för det suger fan musten ur en. Eller ja...om man hade haft det varje år kanske det inte hade varit lika hypeat i och för sig. Då hade man kunnat chilla en av dagarna kanske. Det kan jag ändå, men det har inte hänt. För igår efter bloggandet (vad mycket jag bloggade igår, två långa inlägg likcsom) (nu blev jag attackerad av en extremt våldsam kitty hold on...hon vill bo under/i min klänning? Eh ok) tog jag min in till stan under många förvirrande turer för att se karnevalståget med mamma och pappa. Vi lyckades till slut ställa oss mot en random vägg och se några vagnar, och när tåget var slut letade vi upp Elin och Rebecka! Vi tre gick in på området och stod i kö i en miljon år innan vi erkände oss besegrade och gick ut igen för att äta mat.
 
Vi satte oss först på mårtens pizzeria och att få sätta sig ner och dricka cola var det bästa som kunde hända mig just då. Vi satt där en stund och pratade om bland annat den blinda tjejen som går på förskolan där Elin jobbar ("men har de inte ens lärt henne fingret i glaset? Skicka dit mig, det här är så basic!"), innan vi gick till John scott där vi inledde vad som skulle komma att bli en ordentlig pubrunda. Där pratade vi länge om våra måenden, sexualitet, Rebeckas random tankar, att leka "rynkan i glaset" och händer som kom ut ur väggen (jag och Rebecka skrattade orimligt mycket åt detta och Elin bara tittade skeptiskt på oss), Elins ex och hur de hällde cider i håret på henne (bara ett av dem but still), att ha för många jävla ungar (jag sa om Rebeckas familj att "först fick de tvillingar och det borde liksom vara nog, men nej, de bara klämmer ut sex till!" det var tydligen väldigt roligt) och en massa annat. Vi drack diverse drinkar och de andra åt glass, servitrisen stötte eventuellt på Rebecka och livet var väldigt bra.
 
Sen gick vi vidare och nästa anhalt var shotluckan! Det var jäääävligt länge sen jag var där, så det var livet. Vi drack märkliga Dumle-shots (man fick en Dumle till!) och sen drack jag såklart en banana swish för det är så goooott. Det var dock vidrigt mycket folk där, så vi gick till ariman där jag och Rebecka bestämt skulle äta kakor. Det var viktigt. Vi pratade med en italienare bredvid oss och jag och Elin sjöng duett på don't you want me som rubriken skvallrar om. Det var fint faktiskt! Sen åt vi lite mat på subway såklart, där Syster och Benjamin plötsligt dök upp och sa hej, och sen avrundade vi medelst ett glas på botulfs. Det var äckligt mycket folk där så jag kände mig inte ens hemma, inte ok! Men så himla kul dag och kväll, vi m å s t e träffas oftare!
 
Idag släpade jag mig upp, inte så bakis men sliten som fan, och åkte him för lunch med hela familjen nu när Syster är i lund. Vi åt kycklingpasta och rabarberpaj, och pratade mest om karnevalen I suppose. Syster skrev om halleluja till nonsens, förvirrade samtal om jeansjackor hände och livet var bra. Och nu är jag här och undrar lite över vad planerna för kvällen egentligen är och när jag ska få veta det...

tänk dig...två strutsar

Hej och hå det är karneval! Det betyder: mååånga ordvitsar, att hela stan är kaos samt att Emma har kul i sitt lilla liv. Och igår hade jag och Anna H en riktig jävla karnevalsdag. Vi sågs i stan och ställde oss i kö för att hämta ut våra entre-band, och alltså vilken cray kö. Först kom en lady från musikhjälpen och frågade vilka band vi ville se (för de ska va i Lund i år, peppen!) och jag skrev såklart upp mig själv, och då la mannen bakom sig i och bara "vill du spela på min fest imorgon? det kommer 150 personer!" eh...ok? Kommer inte göra det av olika anledningar, men, still sick. Och mitt när vi pratade om det kom p4 Malmöhus och bara hej, får vi intervjua er? #kändisemma returns motherfuckers!
 
När vi äntligen fått ut våra band gick vi för ett skrivpass på wayns. Det blev dock inte mycket skriv, för vi hamnade i en mycket intressant diskussion om sex istället. Rubriken kommer, tyvärr, därifrån. Det var ett trauma för alla inblandade. Har inte kommit över det än. Men vi var väldigt öppna och det kändes väldigt bra, och efter att ha försökt jobba lite gick vi ut i karnevalen. Vi tog en runda på området, men var sen så hungriga och stressade att vi inte kunde tänka så vi gick in på "ett ät" (som vi tydligen säger). Där åt vi ganska märklig mat och drack karnevale / karnecider, och sen...gick vi på opera! Det är en ny grej de har i år, och det är alltså...ja, en opera, i ordets rätta bemärkelse. Men om tacofredag och hur den spårar. Höjdpunkten var Annas syntolkning: "Lena tittar ledset på sina lambracks." Men det var fint sjunget, och väldigt roligt på sina stunder, fast mer obegripligt andra stunder.
 
Sen åkte vi hem till maj för lite mellan-fest med vin, snacks och musik innan vi åkte in till malmö. Där var det så mycket som bok-release för Annas kompis! Vi stod i den supertrånga lokalen och drack bubbel och kände oss obekväma, vi hade liksom tänkt oss en mer häng-vänlig lokal än en där man får klämma in sig mellan folk. Oj, jossan jamar. vad fan kan det vara? Det var nog något utanför. Men ja, vi var där ett tag, men kände sen "näääeeee" och åkte tillbaka till lund under en del tågförvirring. Vi gick in på området igen och köpte varsin karnevale (min första öl som inte är en fruktöl som jag har beställt till mig själv i hela mitt liiiv!) och satte oss på marken för inga bord fanns. När vi satt där pratade vi mycket on pinsamma saker som hänt, vill jag minnas, och allt möjligt annat. Sen blev vi dock superkalla, så vi åkte hem. Men jävlar vad vi hann med, ändå! Och nu åker jag snart in igen, för att titta på tåget. Tb till 20 år sen (!) när jag såg mitt första tåg i mammas famn och blev jätterädd för kossorna (alltså män som var utklädda till kossor). Så många djur-trauman i mitt barn-liv. Vi får se om där är några kossor i år, återkommer imorgon medelst rapport!

and therein lies the issue, friends don't try to trick you, get you on the phone and mind twist you

(det kommer ett vanligt inlägg också, ja ba unnar maj en dubbel pga 1 rubriker och 2 tankar jag har.)
 
I september 2016 skrev jag ett inlägg som hette "kravlös vänskap". I det pratade jag om vilket event det ska vara att träffa folk. Att det måste gå veckor, att jag måste höra av mig, att det aldrig bara är chill. men! Vet ni jävla vad? Det är inte så längre. Nu har jag fan kravlösa vänner. Jag har vänner som jag kan skriva "ska vi ut och dricka drinkar ikväll?", "jag är ensam snälla säg nåt fint", "ska vi jobba ihop idag?", "kan du hjälpa mig att hämta ut ett paket?" eller "jag har vin och chips hemma, kom!" till. Det finns folk i mitt liv som jag inte hör av mig till, och de hör inte av sig till mig, för det är inte så det funkar. Det bara flyter på. Efter en vecka kan jag skriva "jag saknar dig" och det är inget konstigt med det, det har ju gått en heeel vecka! Och det bästa är att jag har event-vännerna kvar. De som jag bara träffar ibland. Och det är ju också skitkul, för då känns det ju lyxigt att träffa dem. Man är ju olika sorters vänner, inte mer eller mindre nära för det. Jag och Agnes pratade sist vi sågs (i julas) om att ha "bästa och mesta vänner". Min bästa vän är ju Onna, rent så, och kanske Hannah. De känner mig bäst. Men mina mesta vänner, Lilla och Anna H (glömmer säkert folk nu alltså det är itne så att alla andra är sämre vänner fattar ni vad jag menar och inte menar snälla fatta det), är ju mina bästa vänner just nu. Det är liksom inte lager, utan...rum. Det är ju inte så att man har ett favoritrum i sitt hus. Man sover i ett, äter i ett, hänger i ett. Olika funktioner. Gud det här var ju bara kaos, men det jag ville säga var: Fan vad lyckligt lottad jag är just nu som har massa Amazing vänner i mitt liv. Samtliga är the shit.

vilken jävla lögn att det ska va ens bästa tid

God morgon!
Sjuk bloggtid, detta. På morgonen/förmiddagen! Hur är det ens möjligt? Jag vet inte, men här är jag nu. Och igår hade jag kamratgranskning! Det betyder att jag träffade två klassisar och vi pratade om våra böcker. Marias tåg blev dock superinställt, så vi hade henne med på telefon. Jag och andra Emma satt på balkongen och åt gaffelkakor och vi alla tre pratade om böckerna. (oj vad klumpigt skrivet.) Vi spekulerade vilt i Marias intriger (och ibland hade vi väldigt fel), jag fick intressant kritik om till exempel vänskapsrelationer bland lesbiska (är så glad att de sakerna togs upp, för jag hade nästan glömt att de var en grej i boken), jag chockade alla med att det fanns en stenget i Emmas bok (det kom ingen ihåg...inte ens Emma själv), solen kikade fram ibland och Maria peppade oss med att 45 fan är den bästa åldern och att 20-30 var sämst. Därav rubriken, tack Annika för denna sanna låt. När vi var klara gick jag och la mig och sov i typ två och en halv timme. Som man...gör? Tydligen. På kvällen hade jag ensam-ångest och störde folk på twitter och var jobbig och inget annat spännande hände. Men nu är det karneval, hörrni, och jag har kokat ägg till frukost så idag är jag redan fakking odödlig!

when you're older, you might understand

Hej från bloggplats 2, sängen! Midnattsbloggning i äkta 2014-anda. Det var så att säga en grej at the time. Och idag har pågått oc hjag har till exempel varit på brukarråd på socialhögskolan. Som jag tydligen är nowadays. Taxin var sen och sånt trams, men jag kom fram till slut och vi diskuterade barnperspektiv på socionomutbildningen. Det är typ det man ska göra. Jag fick prata med några random helsingborgare, varav en "var typ alkoholist och aktiv i nasismen förr". Jaha? Och nu känner du hur inför nasismen? Han verkade typ vettig nu, men jag vetefan alltså. Jag och Bo var där från srf, så det var ju kul att träffa honom och sådär.
 
Sen åt jag sallad på balkongen och sen kom mina föräldrar och mormor, vet ni varför? För idag...idag...fyller Jossan ett år! Hon är stor och duktig och jag älskar henne! Så vi fikade och hon fick presanger och sådär. Och sen har jag läst marias manus inför imorgon när vi ska kamratgranska. Så braaaa det vaaaar! Rubriken idag blev så här eftersom både boken och brukarrådet handlade om barn, och också för att jag först bad Hannah om en låt till rubriken så nu blev det en hannig låt. There's Always a reason.

Det är inte lätt att vara smart

Vem har sagt detta kloka, undrar ni? Min psykolog, var det. Bästa hon. Jag gnällde loss över mitt liv och hon svarade med det. Tydligen trasslar jag in mig i min egen intelligens? Vi tog också reda på att min ångest sitter i händerna. Det visste jag nog redan, men ändå spännande att det märks av andra. Mormor körde som vanligt och handlade dessutom åt mig, vilket ju gör henne till världens bästa människa. Quite clearly.
 
Sen vilade jag mycket, men blev också bjuden på teriaki-lax av mina föräldrar. Vi tittade på en massa tror du jag ljuger och såklart skrattade vi mycket, bland annat åt "varför skulle han ljuga?" (eh ja varför) och bara det att Shirley clamp var med är ju ett plus i kanten. Tänkte ha en Shirley-låt som rubrik idag bara för det, men...det hände inte. Och det här blev ju ett svinkort inlägg, för nu måste jag faktiskt gå och lägga maj. Jag får ju inte ens sova till tolv imorgon :( :(

Why don't you be the writer and deside the words I say?

Gud det är så mycket som pågår i mitt liv just nu. Jag oooorkaaaar inte mer. Det är kanske inte mycket för att vara någon annan, men jag är inte någon annan, så jag bryr mig 0 %. Det enda som piggar upp mig är att det är supervarmt. Det ger mig hopp i livet.
 
Imorse fick jag som sagt äggfrukost! Bra start on the dag. Sen körde pappa mig till skolan (en vecka kvar av det här busskaoset) och där hade vi rollspel! Vi fick prova att sitta i tv-soffor, träffa förlag och annat kul. Jag testade förlagandet och fick svara på om jag ville dra ner åldrarna i min bok till 14-17 istället för 16-19 (fast det är egentligen 16-20). "Det är ingen bra idé", sa jag upprört. Det...visste intervjuaren, för det var Carola. På prov-intervjuerna sa jag också till Delphine att "nästa gång ska jag vara rasist, jag lovar!". Rimligt. Så himla kul grej och sen åt vi lunch i supersolen och pratade om ålder och författarskap och filmiska böcker och sånt.
 
Sen åkte jag till malmö för srf-times. Vi åkte till banken och fixade mitt företagskort (!) och sen var det mycket möte som hände. Jag fick höra att jag var en "halv barnmänniska" (?) och vi bestämde allt möjligt mojs om arbetsgrupper och sånt. Och sen åt vi middag och jag åt trerätters och det var ju livet på en pinne. Vitlöksbröd, lax och panacotta! Säger ju det. Vi skvallrade allmänt (jag kan ha skapat extremt dålig stämning...det var inte meningen...) och planerade för framtiden och skrattade och hade det bra. och nu ligger jag helt död på soffan och ska snart byta till sängen och supersova. Imorgon får jag i alla fall sova lite. Det behöver jag. Jag är fan inte skapt för liv.

nu är det vinna eller försvinna och även om du vinner försvinner du

Hej från himma! Jag är kattfri ikväll, så jag sover himma och får ägg till frukost imorgon. Sååå peppaaaad på ägg. Men ja jag har haft superfestliga tider, så dem tänkte jag berätta om nu! Igårkväll kom Anna H hit. Dock glömde hon Harry så jag är faktiskt upprörd! Vi diskuterade förskoleklass och vad det egentligen är, med tillhörande avdelningsnamn och annat sjukt. Skolor är så jävla konstiga företeelser. Vi körde en mini-redaktörskväll där vi jämförde börjor och slut i tre böcker. Båda vrålade "det här är ingen booook!" (om olika böcker) och annars var det mest helt vanliga boksamtal.
 
Men sen skulle vi bannemig se eurovision! Vilket ju faktiskt är ganska bananas. Har inte sett det sedan 2012. Men oj vad vi såg! Och livetwittrade! Jag twittrade mest om syntolken och att hon var weird af, för det var hon. Hon tjatade om folks vita tänder, pojkfrisyrer, kroppsbyggnader och annat som bara kändes konstigt samt ville uppenbarligen ligga med Ryback. I could tell. Annars rantade jag lite om att män som gillar båtar är sämst och bondade med flat-twitter över snygga ladies (Slovenien <3). Vi åt lättsaltade chips och mjölkchoklad, för det är så gott och blekt som möjligt, och skrattade väldigt mycket. Vi hamnade också i en halvpsykos när vi insåg att rösterna bara var halvvägs när vi trodde det var slut. Så vi var jättespända och så...blev det mycket antiklimaktiskt. Anna var väldigt patriotisk och ropade saker som "litauen! Vi har...typ ägt er, kom igen!" Mycket smickrande.
 
Idag har jag sovit extremt mycket, så dagen började inte förrän på kvällen. Då var det grillpremiär himma! Mormor och Cia kom också och vi satt i solen och drack rc (rosé och tonic, förvånansvärt gott) och sen åt vi en massa goooottt kött och potatis och sallad och goda såser. Bästa livet: ja. Vi pratade mycket om mormors flytt och karnevalen och sånt, och sen fick vi rabarberpaj som smakade jul fast inte och allt var fint och supersomrigt. Bästa livet. Och nu ligger jag här i den sämstiga sängen och jag ska sova innan min superlånga dag ska ta sin början.

Sometimes I just wanna kiss girls girls girls

Måste säga först och främst: Ja, låten i rubriken är exploaterande af, men jag uppskattar den ändå. För ibland (oftast) vill man ju bara det.
 
Igår kom lilla hit. <3 Vi chillade ett tag, försökte spela (det gick bra ett tag iaf) och sen poddade vi. Efter ungefär en miljon år av tekniskt fuckupande och sånt (mest från mig). Poddandet gick bra och sen åt vi mat och lyssnade på musik och pratade. Stämmor hände, taggande inför hennes musikhögskolan-sökning på tisdag (!!!) hände och vi pratade om låtar som luktar sommarregn och Astrid lindgren-karaktärers sexualitet och en massa annat. Det var en mysig tid, fast jag hade supermycket ångest.
 
Idag åt vi frukost och sånt, och sen åkte lilla. Jag åkte också till malmö, för att träffa Filippa. Vi gick runt i stan och såklart hamnade vi på indiska, där jag tittade på en massa glas och tyger och grejer och sen köpte jag en klänning! Den är mysig och emmig och skön. Vi kollade på mer glas på Emmaus, men sen föll blodsockret och vi gick till condeco och åt mat. Det behööövdes. Då pratade vi om Filippas dejt och en massa annat, och sen tänkte vi åka hem. Men plötsligt uppenbarade sig stövlar framför allt. Alltså literally, plötsligt fanns det bara jättefina stövlar för 200 kr. Så jag...köpte stövlar. Bara sådär. Är helt jävla blown away av detta. De är fina och höga och fina! Och nu har jag vilat lite och kvällen ska påbörjas. Gud vad jag håller på. Snart måste jag fan pausa.

det är ju ett vidrigt beteende

Haaajjj, nu är jag på min andra favoritbloggplats, min säng. Är inte på min säng, är i min säng. Visst menar man att man ligger ovanpå täcket när man säger "på sängen"? Eller?
 
Efter blogget igår (det första alltså) (hade typ glömt bort det andra woops) kom Robert hit. Det var helt abnormt länge sen vi hängde själva, så det var välbehövligt! Vi spelade in podd på balkongen i supersolen och den kom att innehålla mat- och dryckesskam, musik och annat vi brukar prata om ändå. Efter inspelningen pratade vi mycket om vänskaper som förstörts och varför folk är såna sämstingar, vilket min rubrik anspelar på, för jag sa det ungefär 70 gånger. Det blev stories från festivaler, hat på klipp-visare och progg samt mycket annat. Bra liv. Vi gick in, jag fixade mat och vi lyssnade på musik och pratade mer. Jag rantade om att jag blir arg över hans uppväxt (något gränslöst ja), vi åt sockerkaka med superglasyr som mamma hade bakat, vi jämförde erfarenheter av nöjesmasakern (trauma respektive glädje) och hade allmänt trevligt. Hans färdtjänst kom alldeles för jävla tidigt, men jag fick underhålla mig själv med facebook och musik och...väldigt mycket ångest, tydligen. Jag är väldigt duktig på just att ha ångest. Eller alltså, hur är man duktig på att ha ångest? Ingen aning.
 
Idag har jag mest gjort ärenden med pappa. Hämtade ut nya mediciner (!!!), handlade lite och köpte korv på biltema jäää. Apotekspersonen var Amazing (linero är lunds bästa apotek shout out) och fåglar sjöng och snaaart kommer lilla. Det är fan folk här jämt. Livet är bra ändå.

wish I would go ahead and fuck my life up

Så kommer dem, återfallen. Jag är mitt uppe i ett. Ja, mitt bland all sol och allt umgänge har jag ångest och känner mig ynkling och ensam. Som om jag är felprogramerad. Igen. Som om jag vill skada mig själv. Jag kan inte skada mig själv. Vet inte hur man gör. Så jag gör the next best thing. Kommenterar en miljard inlägg på facebook. tigger svar överallt. Tigger mänsklig närhet in any goddamn form. Allt gör ont och jag vill inte leva men det är bara nåt jag tänker för att slippa riktiga tankar. Jag vill visst leva, bara inte exakt såhär. Det är inte samma sak men det fattar inte tanken. Vet ni vad jag egentligen vill? jag vill ha uppmärksamhet. Yeah. Jag föreställer mig att jag tar livet av mig för jag vill att folk ska veta hur det känns att vara jag. Det är på riktigt den nivån jag har lagt min vidrighet på. Hur tänker jag att det är rimligt? Vem fan tror jag att jag är? Jag vet inte, det handlar väl mest om att nå fram. Jag är förvånansvärt dålig på det. Att förklara vad som gör ont. Att förklara vad som plötsligt kan slå ut allt. Skillnaden mellan ångesten och den riktiga sorgen som ligger därunder men som jag inte orkar kännas vid. Den som inte är min. Den jag kanske egentligen borde skita i. Eller känna mer. There's no way to be right. Jag kommer må bättre om några dagar men just nu är jag mitt uppe i ett återfall. Det ska väl vara så här att vara Emma. Det ska väl rämna ibland...

Det finns mark, bara gå på den

Haj haj, dags att blogga igen va. Det känns som om jag bloggar fucking jämt nowadays. Är jag tjatig? bloggar jag för ofta? Eller för tråkigt? Fast säg inte att jag bloggar för mycket om solen för det kommer jag itne sluta med. Så ni vet. Kommer också aldrig sluta skriva "itne". Någonsin.
 
Men ja, igår trotsade jag min bakfylla och tog mig in till civilisassionen för att träffa Laura. Vi köpte pizza (jag är så trött på pizza) och satte oss i stadsparken och åt. Laura rantade extremt länge om folk som skröt om att de kunde gå på lina, därav rubriken, och jag förstod inte riktigt men det är ju härligt när någon hatar saker oavsett vad. Hon berättade om sitt jobb där man skriver om fåglar, men när jag frågade vilken favoritfågel hon hade var det tydligen jag som var konstig. Varför har inte alla en favoritfågel? Ni borde. (Min är koltrast ofc.) Efter ett tag kom Ahmed, eller piér som han tydligen heter nu enligt Laura, och jag fick studera deras love/hate-friendship. Eller frienemieship. Eller man stavar det inte så va? Skit samma. Vi bad Laura att berätta fågelfakta (hon vägrade), de slogs om en klubba eller slogs i allmänhet (oj, nu skäller en granne ut sitt barn någonstans i området. "rätt opp i ansiktet!" vrålade hon på superskånska.), jag och "piér" pratade om paramore som vanligt och ankorna i parken var alldeles för närgångna. "I don't like ducks anymooore!" ropade han. Ja jag ba gav upp om namnet nu. Vi tog avsked av varandra och jag kom hem, åt chips och försökte ansöka till skolor men det funkade ej som min annassistent (anna h) fick hjälpa till. Hon har typ blivit min livscoach nu. Senaste från mamman och barnet: "du får inte hålla på så, med händer och fötter!" eh...jag fattar inte. Okej det är nog mina närmsta grannar har jag kommit fram till. Inte zombie cow obs. Men ja, det är typ det jag har att säga, förutom att Jossan legit rev ner ett helt hyllplan igår. Alltså hon fick ut planet från hyllan. Hur är det ens möjligt? Crazy kitty. Men ja, det var det jag hade nu. Hejdå och sånt.

said you wanna be good but you couldn't keep your composure

Tilda: Ah, that makes sense!
 
Haj haj, nu är det så varmt så jag gick in för att blogga. Sjukt jävla liv. Och igår hade jag damhäng med Saga, så det ska ni få höra om! Vi fixade kit-pizza som vanligt (=hon fixade) och sen åt vi den på balkongen mdans vi drack xante-bubbel (inte riktigt lika gott som man kunde tro, men ändå en kul grej) och lyssnade på pink. Drömmeliv. Solen gick ner, men vi kunde sitta kvar (!) och lyssna på damhängslistan och prata om porrskadade män (och att det de säger inte sägs i ett vakuum), våra upplevelser av vridkransboxar, Sagas kollegor, huruvida man är en boss- eller secretary lady, hur man uttalar sza och vilka otroligt töntiga good Girls vi är. För det är vi veeeerkligen. Till slut flyttade vi in, drinkar gjordes och vi lyssnade på bra musik och pratade, minns dock ej om vad där på slutet. När hon åkt hem fick jag veta en jävla tragedi, så jag supergrät tills Hannah ringde och tröstade mig. Hon är fucking bäst. Vi pratade hegrejiska (ni vet inte vad det är and I could not care less) och peppade framtida häng-tillfällen och hjälpte varandra med ångesten. Det var väldigt fint.
 
Idag är jag...en sliten människa. Kan man säga. Ska ta bussen om typ tjugo minuter och det är så sjukt oklart hur det ska gå till...spänningen jävla stiger.

varför hör du av dig just på natten?

Tildah: Haha, ja, det var ju det jag drack. Eller drinken var varm choklad med dessa grejer i. och grädde och marsmallows. sjukt mycket liv
 
(varför har jag den här låten som rubrik? För det är natt, och för att den känns somrig för att Iiris sjunger om fint väder och gullvivor.)
 
Haj haj, nu är det natt (eller kväll?) så jag sitter inte i solen. Tur för er. Jag ligger i min säng och tänkte berätta om mitt lilla liv som pågår som vanligt. Igår åkte jag och mamma och köpte mat, för jag fick inte grilla på hela helgen, så det blev plock-sallad. Alltså plocksallad är ju det bästa som någonsin har bästat? Förutom grönsaker hade jag mozzarella och kalkon och ägg och allt möjligt i den! så gooootttt! Vi pratade om hemska män (mer än vanligt faktiskt) och när mamma blev så woke, vad vi gjorde i helgen och sånt. Sen kom pappa him och vi tittade på något som tydligen har gått på tv och heter stjärnornas stjärna. Där blev jag och mamma fiender med country-experten och jag dömde ut alla som den sämsting jag är. Jag fick dessutom smaka emma-macrons! De var lila och hade smörkräm i sig! så goootttt (igen)!
 
Idag vaknade jag, men lyckades inte ta mig upp, så bussen gick. Jag skrev detta till mamma och frågade om hon kunde köra mig till eftermiddagslektionen (pga bussarna är cray). Hon skrev då "om vi kör nu hinner vi till 10:15". Så det gjorde vi. Jag kastade mig upp (nu gick det tydligen eh ok) och vi körde till skolan och jag gick fel och Saga räddade mig från ingenstans och sen var jag i skolan. Sjukt. Där höll alla redovisningar om olika bokmarknadsaktörer och jag höll låda om mtm (=där jag får mina böcker ifrån). Vi åt lunch i solen och pratade om fantasy (tills jag stoppade diskussionen för att den gick i cirklar), jag skällde ut alla visuella som vanligt och neeeeeej nu vaknade josef. Då måste jag hålla mig vaken tills hon somnar igen. Eller snarare kommer jag inte somna förrän hon har gjort det. Bläää. I alla fall, när skolan var slut gick jag med annorna till bibblis och pluggade en massa. Jag skrev en hel folkhögskoleansökan, jää! Och sen kom jag hem och har chillat och försökt ta tag i mer liv och pågått och inte fått ångest så mycket. Idé till varför jag har ångest nowadays förresten: för att jag tar medicin varannan dag. kanske. för jag har inga kvar nästan. måste ringa dem imorgon. oj jossan suuuperleker. hur orkar djur springa så himla mycket? anyhow, nu har jag slutat skriva med versaler i början av meningen, så nu lägger vi ner va.

Wish that I could have this moment for life

Hej ni vet var jag sitter va? Jadå, i sooolen såklart. Klänning och cola pågår och en duva gaggar utanför.
 
Och jag ska såklart berätta om igår, för vad vore jag för befängd människa om inte exakt alla mina inlägg gjorde exakt det? Efter att jag bloggat och ätit middag här ute åkte jag till malmölandet och lilla torg. Där möttes jag och lilla och vi satte oss såklart på mello yello! Där drack vi driiiinkar och hade super-businessmöte. Vi gick igenom alla låtar vi har, eller jag har, och att det kan bli en ny skiva av det någon dag. vi planerade inför framtida gig (spelning kommer hääändaaa, spelning kommer hääändaaa) och letade efter covers och hade ett braaa liv. Jag drack deras supermojito och efter ett tag fick vi ett bord på uteserveringen, yay! Så där satt vi i supersommaren (nä jag vet det är vår) och drack vin och sen romerska bågar för det är fan det godaste som någonsin godat. Där ute pratade vi mycket om ansvar för världen och att engagera sig eller inte och hur vi mår och sånt. Det blev djupt osv. Vi försökte åka hem, men hade maximal jävla otur och missade båda våra bilar, slog sönder en kortmaskin och hade allmänt oflyt in the liv. Men till slut kom vi båda hem och jag har sovit i hundra miljarder år och legat i min säng/soffa i ännu fler timmar. Varför gå upp innan eftermiddagssolen, liksom? Nä precis.

Då blir det vår igen, det trodde jag aldrig, det tror man aldrig att det ska bli

Haj haj!
Surprise surprise, jag sitter i solen. Det är så att säga...en grej jag gör. Dagens absurda ångest börjar lugna sig och jag har bytt om till klänning, så allt är bra! Och jag tänkte berätta att jag hade en dag igår också. För det är klart jag hade, och den pågick. Jag började den på bibblis med Anna H. Vi tog tag i mitt liv, eller försökte, och roastade böcker som vanligt. För väldigt mycket böcker är ju sämst faktiskt. Vi gick diverse ärenden och sen var jag hemma lagom länge för att hinna knäcka en äppelöl i solen.
 
Sen åkte jag till malmö och träffade Marie! Vi åt glasnudelsallad och drack vitt vin och pratade pratade pratade. Allt möjligt behandlades, både gammalt och nytt och däremellan. Vi lyssnade på glad musik och mindes forna tider och var arga och förstod varandra och det var bara väldigt fint. Vi försökte få ihop chokladdrinkar (det hände ej) och hon är så himla bra, Marie. Detta är lite fjantigt att skriva men jag är så glad att hon är tillbaka i mitt liv faktiskt. Tyvärr var färdtjänst vidriga och dessutom fick jag supermegaångest som har hållit i sig tills nu. Men nu vittrar den bort och solen supervärmer mina armar. lämna mig aldrig, sol. aldrig.

if dinosaur sex led to nothing, then maybe we will lead to nothing

Hej samt hå!
Här sitter jag och trycker in frukost-chips i käften. Jag är en fresh cool woman. Men jag tänkte blogga innan dagen börjar om mitt superhäng igår med mina Annor! Vi var här och åt pizza och drack bubbel, för det är klart vi gjorde. Vi pratade mycket om japan-människor, böcker vs sociala medier, berättarperspektiv och en massa annat fint. Jag och Anna N var helt off våglängd tills vi kramades (rimligt ju) och efter pizzan var det dags för kvällens tema: ölprovning!
 
De hade köpt olika öler som vi fick testa och det var superspännande. Jag gillade inga jättemycket, men alla var helt ok. Vi turades om att köa låtar och det blev hiphop, folkmusik, gråtlåtar, patriotlåtar och allt möjligt annat, dock mest på svenska så jag fick ta en av få på engelska till rubrik. Svårt liv osv. Vi pratade, ölade och hade en jättefin **gemenskap** och jag älskar mina annor yall. Anna N var tvungen att åka hem och jag och Anna H passade såklart på att lyssna på jättemycket emil jensen, för det gillar inte Anna N. Vi drack den sista och bästa ölen, hallon-öl (så gooottt!) och blev jätte-emotionella och lyssnade på iiris Viljanen och bara...kände saker. Så himla fint liv! Och nu går min buss snart, surprise, så jag ska getta my shit together.

tyskar är tyska och oj vad tyska de är

Denna helt rimliga rubrik är ett citat från en podd jag hörde idag. Ja, alltså, det är ju sant I suppose? men här sitter jag i supersolen på balkongen (jag skriver det varje gång det händer så jag kan läsa det sen på vintern och minnas att dessa dagar finns)
 
Idag har varit fixa saker i hemmet-dagen. Den började med att jag orkade fixa frukost! Mackor och ägg och juice och varm choklad! Wow! Sen slängde jag in en maskin tvätt (haha slängde och slängde, slogs med en tvättmedelsförpackning more like it) och efter ett tag kom mormor. Vi superstädade och det behövdes veeeerkligen, för här såg förjävligt ut. Så här dammsögs och plockades skräp och upptäcktes en öppen jävla kattmatspåse i mitt glasskåp så alla glas luktade ungefär som tredje världskriget. De är nu hos mamma och pappa så de kan diskas in the maskin. Det behövdes om man säger så. Vi fikade här ute, peppade inför mormors flytt och hade ett bra liv och nu har jag suttit här ute i solen och läst en klassis bok och pratat med mina annor om sagda bok, valborg, morgondagen, folk som måste chilla ungefär nu och annat sånt. Och nu säger Ingmar att han inte har något batteri kvar! Det borde du ha, tycker jag spontant, för solen har inte lämnat balkomen än ju! Tönt-Ingmar. Men det var allt jag hade att komma med denna...onsdag. Svårt med veckodagarna just nu ja.

Motherfucker I'm a star I don't do no dishes

Hej samt hå!
Idag är det första maj. Det är tydligen en grej för folk. Alltså, jag vet inte hur lång tid jag gick i livet utan att få veta att folk demonstrerade på första maj, men det var lååång tid. Vem bryr sig, tänker jag? Gud nu fick jag världens konstigaste Flashback eftersom de pratar om tivoli i min podd: jag har varit på något slags tivoli med mina teater-människor när jag var typ...tretton? Varför fanns det tivoli i lund? Jag kommer bara ihåg aatt jag tappade en hundralapp och att vi åkte virvelvinden och skrek loss. Alltså på riktigt var kan vi ha varit? Folkets park i malmö kanske? Finns det karuseller där? Varför pratar jag om detta varför är min blogg bara flödesskrivning var kan jag hitta ett filter :(
 
Igår var jag hur som helst himma efter bloggningen. Vi åt middag med några familjevänner och det blev pulled pork med klyftpotatis / rotfrukter och sen fudgetårta. Fudgetårta är ju ungefär världens smartaste idé. Vi pratade om kroppsdelar som gått av (det var fruktansvärt), att jag inte är rullstolsburen, spännande fester och annat men jag kommer inte ihåg vad för jag har inget minne längre tydligen. Jag var ju i och för så trött att jag knappt kunde sitta upp så det kan vara det som är problemet. Kan ej hantera detta valborgande quite clearly.
 
Idag sov jag i många etapper, som vanligt, och efter några timmar kom Syster hit. Och vi spelade in podd! Det blev roligt och snytigt och härligt, så ni har nåt att se fram emot nästa vecka. Gud varför tror jag att någon lyssnar på min podd ingen vet. Ikväll har jag också diskat (därav rubriken lol ingen bryr sig nä jag känner inte alls självhat ikväll vem trodde det) och lyssnat på poddar och haft det bra. Det har dock varit kallt. Välkomna till väderbloggen! och välkomna till slutet på inlägget, hejdå.

RSS 2.0