vilken jävla lögn att det ska va ens bästa tid

God morgon!
Sjuk bloggtid, detta. På morgonen/förmiddagen! Hur är det ens möjligt? Jag vet inte, men här är jag nu. Och igår hade jag kamratgranskning! Det betyder att jag träffade två klassisar och vi pratade om våra böcker. Marias tåg blev dock superinställt, så vi hade henne med på telefon. Jag och andra Emma satt på balkongen och åt gaffelkakor och vi alla tre pratade om böckerna. (oj vad klumpigt skrivet.) Vi spekulerade vilt i Marias intriger (och ibland hade vi väldigt fel), jag fick intressant kritik om till exempel vänskapsrelationer bland lesbiska (är så glad att de sakerna togs upp, för jag hade nästan glömt att de var en grej i boken), jag chockade alla med att det fanns en stenget i Emmas bok (det kom ingen ihåg...inte ens Emma själv), solen kikade fram ibland och Maria peppade oss med att 45 fan är den bästa åldern och att 20-30 var sämst. Därav rubriken, tack Annika för denna sanna låt. När vi var klara gick jag och la mig och sov i typ två och en halv timme. Som man...gör? Tydligen. På kvällen hade jag ensam-ångest och störde folk på twitter och var jobbig och inget annat spännande hände. Men nu är det karneval, hörrni, och jag har kokat ägg till frukost så idag är jag redan fakking odödlig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0