Do you still call for me when she falls asleep, or do we soon forget the things we can not see?

Så gick ännu en dag in the Emma life. Så sjukt många dagar den här bloggen har varit med om egentligen. Får typ panik av tanken? Like...så många dagar och inlägg och liv. Hur är det ens möjligt?
 
Slutfilosoferat, för vet ni? Idag har jag börjat skriva på min nya bok! Den är hur förvirrande som helst (skrivprocessen är så jävla weird, karaktärerna vet mycket mer än jag och så ska det ju inte vara!) men jag har skrivit lite i alla fall. Jag och Anna N hade skrivdag på biblioteket och det var för länge sen tyckte vi. Så mysigt och bra! Vi rageade på alla jävla kurser, planerade våra böcker, skrev, läste upp för varandra, pratade om allt möjligt och hade det så himla bra. Älskar att vara med henne så myyyycket! Och att skriva! Och att lyssna på Tori Amos när jag skriver! Är så kär i allt de här författandet. Och vet ni vad? Anna skulle förklara at jag borde rösta på vänstern och hon sa "tänk på vem du är som person. Du är gay..." sen fortsatte hon men jag började nästan gråta så glad jag blev. Hon bara sa det, helt oprovocerat. Det var så jävla fint.
 
Sen kom jag hem och twittrade massor och lyssnade på poddar. Och drack varm choklad, vilket är viktigt, för att "orka" koka vatten är typ en grej i mitt konstiga ångest-liv så jag är stolt. Och så gick den dagen, som jag sa. Är typ sov-redo nu, wtf? klockan är bara nio?

Kommentarer
Postat av: Tilda

Fick sån där ”ifall du missat det”-notifikation på twitter i mobilen, din tweet att du börjat på ny bok, precis samtidigt som jag läste den meningen här. Livet är läskigt ibland

2018-09-06 @ 13:01:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0