dikter som avslutar poesimånaden på kursen

Disharmonisk kärlekssång

Vi försökte spela i takt
Vi försökte dansa efter samma pipa
Men allt ledde till musikaliskt förakt
Och du försvann genom skogen som en ripa.
Din ton lämnade min och kvar fanns jag
En solostämma vars sång är kort
Den spelar för ditt minne idag
Isen mellan kullerstenarna smällter alltid bort
Droppar från hamburgerställets tak
Hur hamnade vi här?
Det är svårt att sjunga när man inte står rak
Det är svårt att leva när död är allt man är
Det ska du veta att jag kämpade för
Att höra våra melodier klinga
Samtidigt inan de dör
Och må de kärlek till musiken bringa.

Min utomjordiska skönhet


Mitt hår är ett gyllene vattenfall i stormen
Mina ögon är eldiga och följer inte normen
Mina händer är torra och mjuka på samma gång
Mina läppar är vädjande rosor-ge oss en sång!
Mina öron är små och i perfekt konstruktion
Mina tänder är vita i en vinterilusion
Mina fötter vandrar på en vårtrottoar
Fågelsången frågar och mina stämmband ger svar
Min röst är en viskning och mitt skratt är en gåva
Om liv vill jag be och om kärlek vill jag lova
Jag är utomjordiskt vacker och jag är allt du vill ha
Säg mig, är jag nu inte tillräckligt bra?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0