du lever för att dö

Man lever egentligen bara för att dö. Man sliter och släpar för att till sist dö. Såå vad är det värt att slita, vad sliter man för? Det är något jag skulle vilja veta. Fast om man ser det literaristiskt så dör man ju egentligen adldrig, right? Författaren sätter punkt, men inte förrän alla glömt en är man riktigt död, alla i läsarnas värld förstås. Det är därför, som sagt, som man får deja wu-upplevelser. Nejmen nu har jag nog inget att säga, god morgon änglar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0