hopelosthead

Lyssnar nu på aquarius och hade tänkt skriva något himskans meningslöst. Idag är en hemsk dag. Det är varmt och jag hatar dagen och jag är trött och död och jag tror jag ska byta ut denna låt för den är så dålig säger vi. Jag lyssnar istället på away from me men inget blir bra idag tydligen. Hela denna dagen är som ett svart regnmoln som vägrar släppa ifrån sig något regn och bara tornar upp sig högt över mint huvud och tittar ned på mig med molnögon och tänker jävlas med mig tills midnatt. Det skymmer inte ens solen, solen värmer på och steker alla stackars människor till stora köttklumpar man kan köpa hos människoslaktare i rymden. Det är konstigt det här, för nu när jag satte på Billy med James Blunt (varför döper alla sina låtar till Billy egentligen?) börjar jag le litegrann och jag kan känna minden från det öppna fönstret och plötsligt kan man få en ilution av att det är vackert. En ilution som kan försvinna kanska fort men jag skulle kunna göra den här dagen bra om jag försökte men jag gör det inte. Varför? Av ren lathet och fantasilöshet. Skulle vilja gå ut på stan nu och fika och sitta och prata och le och skratta. Visst är det jävligt skumt att jag alltid vill vara social men aldrig är det? Så wasted liksom. Vissa människor vill ju vara ensama men kanske har en social partner (fråga inte hur jag fick ur mig det där ordet, jag vet inte) eller så och därför måste vara social. Why? Min mobil har laddat ur nu medan jag skrev vilket stör mig för musik är bättre när man skriver än flicka med pärlörhänge. Den tar slut om några minuter och då ska jag börja läsa coraline för miljonte gången och bada i varmt vatten (shit vad jag kommer försvinna) och sen skriva mer. Ja ja jag vet att det här med att fylla hela sidan på en vecka har gått way över styr men det är inte mitt fel säger vi. Det känns bara bättre så tycker jag. Inte massa gammalt shit som jag inte vill se mer liksom. Usch hjälp mig förstå varför jag fyller bloggen med skit. Äsch. Jag orkar inte försöka mer.