hopelosthead

Jag lyssnar på forgiven och tänker på vackra saker. Plågade människor. Det är väl vad som utmärker de fyra, eller hur? Plågandet. Nja, förresten. Bara Nicko och Sirius egentligen, fast alla dör eller nästan dör i alla fall. Man sörger alla även om vissa lever upp och det är lycka varje gång man läser det och man bara crackar. Jag vet att ni inte är ett skit intresserade. Men det är bara å. Och nu har jag kommit till den biten när Nicko har kommit på att han vill leka med barnen, haha, man blir bara totalt ga. ;) och jag är faktiskt inte alltid så här, bara ibland när jag lyssnar på forgiven och annat vackert. Nu slutar den, var lyckliga. Nu lyssnar jag dark wings istället, mkt mkt ondare. Den låten är flum. "Don´t you die on me" och "why was I one of the chosen ones?". Men den sista får mig att tänka på Harry och han är ful och nördig. Han bara skriker och tycker han är värsta coola hjälten och ska rädda alla stackars ungjävlar som inte orkar med honom. Iofs tror alla andra också att han är en hjälte. Någon slog mig, hur rätt Rita Skeeter har ibland i sina articklar. Att han skulle vara vilsen och tonårsaktit och vilja ha uppmärksamhet, ibland stämmer det! In your face Potterunge! Vänta. Varför kom det här inlägget bara att handla om saker som inte finns? Det var ju inge kul. Fast vem vet, det kanske de gör. Finns. nej, det gör de inte, slå mig någon! Så här får jag då inte tänka nu v a jag dum igen och borde piskas. piska med en blomsterkrans if you bother to. Nu lyssnar jag på hope you´re happy now som är värsta coola låten, "can´t barry me alive" är bra. långt det blev, ska sluta nu så blir alla glaa.