hopelosthead

Idag har jag babblat i telefon med Onja och Ilda. Ilda sa att hon hade kommit på att jag gjorde henne konstig. Taskigt. Onja spelade jag vet och sa att jag borde bli countrysångerska. Jag kan berätta att jag inte vill det, men det får väl gå. Vi får försöka klara detta med ;). Jag äter chips, gott. Men de är snart slut. Trist, that. Äsch jag vet inte vad jag skriver egentligen. Jag har inte något att säga la la la. Det är sikar om 9 dagar. Lalalalalala. Imorgon ska Onna till grönan. Jag ska sitta hemma. Look vilket värdelöst liv jag har! Jag hatar mitt liv. Men vet ni? DET ÄR SSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLLOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVVV. om ni undrar ;) hejdå bjebbungar.