hopelosthead

Idag var vi tysta i flera minuter under en bildlektion. Det är vår kära Gunnels förtjänst. Hon stod bara och tittade på när"Berit" gick igenom och det gjorde alla tysta! Vad gör hon med oss! Sen ja idag hade vi även tråkiga lektioner och sånt och jag gjode min supersnygga bro på bilden som jag har gjort en bit av nu. Så sykat snygg den är, hmm, enligt mig alltså. "Berit" hade en lååååång utläggning om hur mina färger flöt ihopp så oerhört fint. Sen kom vi på att jag är en konstnärssjäl: slarvig på ytan, men ordäntlig inuti. Det gillar jag. Ursäkt när man ska städa rummet liksom. "men mamma, jag är en konstnärssjäl!". Den ska jag börja köra med. Sen åkte jag hem och i taxin hände något helt fantastiskt. Min taxikumpan L bestämde sig för att,h ör och häpna, dyka upp..i tid! Det har han fan inte gjort sen..hmm..någonsin tror jag! "men det var som Satan, du dök upp!" "ja, det gjorde jag!" "ska jag typ skriva ned det?"(psykat sarkastiskt) "ja, gör det!" han är väl ändå ganska söt på sitt frustrerande sätt säger vi! Jag kom hem, åt äppelpaj, badade och nu är klockan plötsligt 19.18. what the hell jag som skulle plugga och annat seriöst idag. Så då borde jag ju borja nu, men jag orkar inte, det är så tråkigt. :) jag ska avsluta med att Axel är en dum tysk sak som bara umgicks med folk och sånt, apa!