hopelosthead

Livet är en konstig sak tycker jag. Det är så..ogripbart, liksom. Döden också men mest livet. Det är liksom så flyktigt, som om du har hoppat på ett tåg mitt i farten och ska hänga kvar tills du trillar av av fartvinten, hoppar av eller blir för svag för att kunna hålla dig uppe längre. Och det som kommer sen. Det som alla fruktar så jävla mycket. Alla vill rymma ifrån det. Men det mest sannolika är ju att det inte är nåt, eller nåt fint. Alla vill till himlen men ingen vill dö, yah know.;) men det är konstigt tycker jag! Vad är grejen med detta tåg? Det är väldigt trevligt att åka på, generellt alltså, missförstå mig inte det är det verkligen. Men när man har lämnat det har jag en vag känsla av att man inte kommer att sakna det. Man är död, för helvete! Ingen ånger där inte. Ja, det låter hemskt, men det är det verkligen inte. bara väldigt intressant.