hopelosthead

Herregud vad jobbigt allt blev. Och det beskriver ändå ingenting. Allt kunde ha varit bra men det är det inte. undrar varför faktiskt. varför allt fuckas up. är jag så missanpassad? Det skulle ju vara lite stört. det är ju inget fel fel på mig. det är det inte. jag är itne konstigare än någon annan. så måste det ju vara. Jag måste lyckas intala mig att det är så för så är det. men jag orkar knappt försöka längre. kraftlösthet. vill bara inte just för närvarande ta bort allt det jobbiga är det en konstig önskan? Det går dock inte tyvärr, så jag vet inte vad jag kan göra åt det. duscha ska jag väl göra. äckliga jävla hår. och jag känner mig osm om jag stampas sönder under en sko typ. konstig förnimmelse. fast nu känns det lite bättre. tack alla människor som gör min dag endurable. tacktacktacktacktack.