hopelosthead

Kändes jävligt mycket vettigare att ligga kvar i sängen än att gå upp idag. gjorde så för en liten stund sedan. och inge känns riktigt värt besväret, fast jag vet att jag inte bara kan ligga och stirra in i väggen. funkar inte så. måste göra nåt åt allt och bara vänta tills det går över. och det vet jag att det gör. det gör det alltid. oc et kanske inte är det mest vettiga men så är det. måste orka en massa nu för det kommer bli bra igen. och igen och igen. alltid. vad är det egentligen vi håller på med? vad är det egentligen som händer? jag fattar mindre än någonsin...skulle vilja kräkas eller något. jag, liksom. nu vet ja g itne vad som kommer att hända med detta eller något jag är dramaqueen och behöver något. hejdå.