hopelosthead

Idag, mina kära vänner, har jag sett världens absolut sämsta film. dess namn är the tree of life. Den börjar med att någon unge har dött. vem han är? jag vet inte! eller, jo. det är huvudpersonens bror. men han har inget namn, och denna huvudperson tar sin tid med att märkas. först är det mest en kvinna som pratar med gud, och det tänker hon göra hela tiden. detta är även grabbarnas mor, och jag märkte plötsligt att det var tre grabbar. de har en far som är himla taskig och har issues. verkar filmen helt okay? nu kommer det bästa. helt plötsligt, mitt i en sjukt lång naturbild, kommer...en dinusaurie! eller en dinosar, som mamma sa. detta skulle vara någon symbol...men när sara i efterhand berättade om den lät det mer läskigt med blod och maneter och skit. i slutet förekom en strand full av människor i trans, och precis när jag började fatta lite handling (yeah, I know right?) säger mamma "nu flyger hon runt i luften lite". rubriken är också en bright liten bit syntolkning. vi har aldrig sett någon gå från en biograf, men idag minsann. Och ja just det...soundtrack: latin-opera eller konstig klassisk musik. i bilen hem skrek vi av skratt och fick ur oss "vi kan inte gå och lägga oss, vi är för uttråkade". Magi, säger jag bara! glömde jag något? jag tror inte det. nu tänker jag drömma om att det här aldrig hände...